let välbetänkt att till Utrikes Stats-Minister
pphöja en man, som, näst portföljen, älskar
ngenting högre i verlden än att göra och
nuottaga förnäma besök, att få brösta sig
ramför en spegel eller en utländsk ambassa-
lör och som troligen hellre vill hafva allt
innat på sitt samvete än att hafva begått en
artighet mot Grefvinnorna Appony och Poz-
0 dir Borgo eller vägrat deras män något,
varmed Hans Excellence skulle göra deras
Sejserl. Majestäter på det högsta förbundne.
ör öfrigt synes det icke som Gvrefve Se-
vastiani skulle generas af något visst system,
ågon viss förutfattad — princip i politiken —
om icke den att Utrikes portföljer alltid
öra finnas att tillgå i verlden. I detta fall
iknar han icke sin medbroder och ledare,
jonseljpresidenten, hvilken man ej kan neka
våde ihärdighet i en gång fattade föresatser
ch en bestämd föreställning af det mål han
öker: sammansmältande af det gamla och det
ya, eller rättare det senares inympande på
let förra, ett företag, som en stor man en
sång kallade fusion, men med hvars utföran-
le han led skeppsbrott på samma sätt som
Terr Conseljpresidenten förr eller senare o-
vifvelaktigt gör. Hela skilnaden blir att i
len senaste efterverld lefver den eues minne,
inder det den andres troligen förgås med
ystemet.
Detta system har fått namn af le juste el-
er som vi för ombytes skull vilja kalla det
e triste milteu — det har ock i sanning varit
vedröfligt till alla sina verkningar från dess
örsta upphof. Dess idd är att legitimera
sudvig Philips thrun — icke inom Frankri-
e — utan inom den Europeiska NRegent-fa-
nillen. Till ernående af detta mål var det
jödvändigt att så vidt möjligt var utplåna
Illa andra spår af Julihvälfningen, än dem
om mer eller mindre direct kunde hänföras
ill den vya regentättens upphöjelse. Fram-
ör allt måste man hindra Julivevolutionens
lutföljder att än vidare utveckla sig. Der-
öre förföljdes i det inre allt hvad som ten-
terade till republicanism , under det Charla-
anens ofog lemnades snart sagdt obemärk ta.
Detta skedde visserligen icke för det Hen
:asimir älskade Carlisterne men, derföre att
an ansåg dem för ögorblicket mindre farli-
a för sin Jlegitimeringsidd än mouvements-
arliet. Derföre rasade han mot tryckpres-
on, framför allt mot den som uttryckte de
berala åsigterna. Derföre uppoffrades Polen
ch Jtalien, emedan ett understöd åt rörelser-
a i dessa land, en fiendtlig demonstration till
ch med — ty något mera hade efter alla
nledningar aldrig hehöfts — skulle dels gjort
yrelsen alldeles beroende af rörelsepartiet,
els upprest en oöfverstiglig skiljemur emel-
n Frankrike och de gamla dynastierna.
olken hade väl i stället kommit det så
tycket närmare, men det är just dem Herr
Erier vill hålla på distance.
I sina bemödanden att caonsolidera Ludvig
hilips thron i de Euvopeiska monarkernas
pinrion har Herr Pårier emellertid synbarli-