religiös frihet öfver hela verldepn. Hvem kunde väl tvifla på den snara, ofe!bara utgången? Att det stora målet dock icke skulle konna ernås ulan Årig var pålagl gt lör alla, såväl ör dem som hyllade de nya idcerne, som för dem, af hvilka de alskyddes. Det var ock sannerligen icke tankbart att Europas mägtigaste despotier, Ryssland och Osterrike, skulle, med lydiga massor i sin sold, stillatigande åse huru frihetsideerne undanryckte deras välde stora landstrackor, som både i materielt och moraliskt hänseende voio deras kronors yt; persta klenoder, Preussens oinskränkta eftergifvenhet för Rysslands interessen3;) den nära slägtskapsförbindelse dess Konungabus nyligen ingått med OÖOraniska dynastin, medvetandet att äfven dess skönaste besittning, Rhenlanderna sted på spel — allt detta. bestämde noga på förband den roll denna makt skulle komma att spela under de nya skiften, som väntade Euroja. ) Alles fär Russland, yttrade en gång en hög peson i Preussen: det enda korta svaret på en utländsk Diplomats erdrika, under tusen försigtiga svängningar, framkastade förfrågan om det parti Pieussen möjligen kunde komma att taga, i händelse af ett continental-krig. (Slut n. 8.) UT RAKT