religiös frihet öfver hela verldepn. Hvem kun-
de väl tvifla på den snara, ofe!bara utgången?
Att det stora målet dock icke skulle konna
ernås ulan Årig var pålagl gt lör alla, såväl
ör dem som hyllade de nya idcerne, som för
dem, af hvilka de alskyddes. Det var ock
sannerligen icke tankbart att Europas mägti-
gaste despotier, Ryssland och Osterrike, skul-
le, med lydiga massor i sin sold, stillatigan-
de åse huru frihetsideerne undanryckte deras
välde stora landstrackor, som både i materielt
och moraliskt hänseende voio deras kronors
yt; persta klenoder, Preussens oinskränkta ef-
tergifvenhet för Rysslands interessen3;) den nä-
ra slägtskapsförbindelse dess Konungabus ny-
ligen ingått med OÖOraniska dynastin, medve-
tandet att äfven dess skönaste besittning, Rhen-
landerna sted på spel — allt detta. bestämde
noga på förband den roll denna makt skulle
komma att spela under de nya skiften, som
väntade Euroja.
) Alles fär Russland, yttrade en gång en
hög peson i Preussen: det enda korta
svaret på en utländsk Diplomats erdrika,
under tusen försigtiga svängningar, fram-
kastade förfrågan om det parti Pieussen
möjligen kunde komma att taga, i hän-
delse af ett continental-krig.
(Slut n. 8.)
UT RAKT