Europeiska Statsmän skola icke allenast finna detta märkvärdiga bådskap öfverflödande på uppgifter om förhållanden som vanligen i Europa nndanbållas den profana hopen, utan äfven ganska ofullständigt i andra hänseenden, som sällan eller alldrig undgå att vidlöftigt omröras I Europeiska documenter af samma art. Presideoten säger oss nemligen ingenting om sin höga Enkefru moder, om sin höga gemål -eller om de små Jacksönerne, hvilka, för att döma efter i Europa antagna principer, borde vara af särdeles stort iutresse för hvarje lojal och renbårig NordAmerican. Der fins icke ett ord om hvad ban ärm-: nar företaga med sin ädla alfföda, eller om: bans förhoppningar att nationen skall sätta honom i tillfälle att göra dess utstyrsel på evo respektabel fot. Han säger vidare icke en bokstaf om sina egna oundgängliga behof, om de palats han låter uppbygga, och om de reparationer som påfordras för att göra de gamla slotten värdiga att hysa chefen för en så rik och mägtig nation. — Alla sådava ofullständigheter och brister har man för det man tagit. sig för att anförtro tretton millioner menniskors angelägenheter åt en som möjligtvis icke känner sin farfars namn och öden, ehuvu han naturligtvis äfven haft en sådan så väl som annat folk. Det finnes ock andra punkter hvari Amerikanska bådskapet är högst felaktigt. En af våra correspondenter har fästat vår uppmärksambet på Markisens af fVellesley (Hert. af Wellingtons broder) frikostighet, såsom Generalguvernör i Irland, mot sin Azpothekare och sin enskilda Handsekreterare. De äro båda till icke obetydligt belopp uppförde på Irländska pensionsstaten. Huruvida nw ANDREAS JACKSON har en Apothehare eller icke, är ett historiskt factum som beklagligen är alldeles outredt i Europa; men om han verkeligen har anlitat en Apothekare, så är det åtminstone säkert att han icke godtgör hans möda medelst anslag utaf förenta Staternas taxor. Att betala Nationalskulden anses i America vida angelignare än att pensionera Hertigars mödrar och Apothekare hos Statens tjenare som sjelfva uppbära ett litet arfvodeaf trettiotusen pund sterling om året! (efter nuvarande kurs öfver sSexhundratusen Bidr Rgs!!) I sanving, allt i America tycks vara med flit uppgjordt tvertemot hvad som är öfligt i det gamla, rättrogna Europa, som, Gudilof, vet att noga hålla gamla seder i helgd och akta sig för nyhetsmakeriet på andra sidan hafven. Är det väl skickligt och anständigt till exempel, att en nation af tretton millioner, som har affärer och agenter i hvarje vrå af j verlden, och på köpet en flotta som helsas med vördnad på alla jardens haf — att en sådan nation bestrider sina utgifter med blott ire och en half million pund? Denna summa är visserligen, sanningen att säga, något större än hvad som erlägges till själasörjarne åt en sextondedel af Irlands befolkniag, men dere