ståt och lättsirnighet; en som styrde för alla
och gaf exempel åt alla, icke af en småakti
sparsamhet, men af en väl förstådd hushåll-
ning och en ädel enkelbet.
Jag vet, mine Herrar, slutade Talaren,
att ordet Regering för godt köp låter illa
I vissa personers öron; men jag tror mig.
kunna såga, att det bländverk, som fordom
var fästadt vid de pompösa och kostsamma
regeringarna, betydligt aftagit hos folket, och
att det bästa råd man kan gifva Konungarna,
ör alt de må vara så litet dyra som möjligt
för dem som anförtrott dem att styra sig,
och hvilka i sio tillgifvexhet och erkänsla
de. för skola gifva dem den mest afunds-
värda civillista i verlden.?
Talaren avsåg 12 millioner fullt tillräck-
liga för civillistan och 300,000 fr, för Kion-
Prinsen
Hr Montalivet (Ministern): Man hade ytt-
rat att Ministeren icke öppet utvecklat sitt
system. Detta vore en oväntad förebråelse.
Ministeren hade trott, att fråga vore att
grunda en ivs itution, att grundlägga thro-
nens värdighet. Han begrep lika litet hvad
en republikansk civillista, som hvad en re-
publikansk Konungamakt vill säga. (Conselj-
Presidenten gjorde en nick af bifall.)
Här vore mindre fråga om penningar än
om griunrdsatser, mindre om Konungens ut-
gifter än monarkiens värdighet, Trenne för-
samlingar hade beslutat i likartade frågor:
eonstituerarde församlingen voterat 25 mil-
hade oppositionen, med Gen. Foy bland
sig, icke tvekat om 31 miilioner, Förstod
man väl nu Konupngsligheten mindre, eller
funnes här någon fiende till densamma?
(Rörelse) Men icke nog med att vilja, man
måste äfven stadfasta Konungamakten.
Ministern granskade härefter de olika par-
fierna, Republikanerne, som harmades vid
sjelfva ordet Konung, som i Konungen sågo
en President, i thronen en ländstol, skulle
kanske på sin höjd samtycka att ge 300,000
fr. och ändå anse sig frikostiga. Den fallna
dynastiens vänner ansågo den närvarande en-
dast värd en allmosa. Men de, som med ma-
jeriteten af kamaren ville hafva den constitu-
tionella. monarkien med dess charta och dess
Kovung, skulle ock ge honom en hederlig och
austandig, civillista De ville ieke att Ludvig
Filip skulle se en gammal stympad soldat
stadna framför palatset, och behöfva säga
honoroz: Min väns Hertigen af Orlans har nå-
got att gifva Dig; Fransmånnens Kenung har
imtet! (Skratt).
Ministern fann cosnitgens belopp för li-
tet, — Representanten al 32 millioner borde
kunna lefva med en glans, svarande emot
bans makt. (Knot). Han borde kunna skyd-
da konsterna, trösta olyckan; och Iyxen, de
eiviliserade folkens lycka , borde. . . - (Nytt
not).
Dupin d. är. En allmän välmåga, se der
folkens lycka.
0 FE FYrmA I REN NE fråm Fira