ra mängden skattskyldiges egendom. Han öfvergick härefter till en öfversigt af förvaltningen i häftiga uttryck, hvilka väckte mycket knot i centern, men bifall på flyglarna. Bland annat frågade han om Ministeren icke hade försökt, att beveka vissa parlamentariska samveten , med invigande i börsens hemligheter och löften om lukrativa platser. . . . Härvid börjades en disput af några talare som uppmanade honom att upprepa uttrycket om han vågade; hvarpå talaren svarade det femton ledamöter af kamaren kunde lemna uppIvsningar härom. När han återfått ordet slutade ban dermed, att han satte sig emot förslaget, icke blott derföre, att det gjorde konungen tillen förpaktare af jord (fermes), utan äfven derföre att det ställde honom i beröring med en hop under-förvaltare och inspectorer, hvilka endast sökte att fiska i grumligt vatten. Likväl skulle han rösta ja, om hans vänners amendement blefve antaget. Hv Clerc-Lasalle: M. Hrir. Vår önskan att få ämnet utredt, har ådragit oss den beskyllningen att vara fiender till konungadömet. Må då våra anklagare veta, att vi älska det lika myeket som de, och att det just är af denna orsak som vi vilje stödja det på folkets intressen (Bra! bra! till höger). Man sade om den gamla dynastien, att den hade ingenting lärt och ingenting glömt; den nya dynastien borde derföre visa sig lifvad af silt ändamål , och söka sin glans i den allmännra välmågan, sin styrka uti fribeten. En vald konung bör utmärka sig genom ett annat handlingssätt, än konungarna af den gudomliga rättigheten; redan äro många fel begångna; låter oss icke begå ett nytt uti att anslå en slösande hofhållning. Den största faran af en revolution är att icke minska fol kets skatter. M: HÅrr. Revolutionen hyllades med förtjusning i alla delar af Frankrike; emedlertid har den alstrat skiljaktiga elemeuter, som måste förenas. Ett populärt ock enkelt hof är ett af de verksammaste medlen för detta ändamål. Må man icke tala om considerationer och värdighet; dessa bestå icke deruti att suga folkets svett. Considerationen består i uppfyllandet af de pligter, som en upphöjd plats 1 samhället ålägger. — Talaren röstade för en civillista af 8 millioner, som genom evalvation af de serskilda posterna ändock skulle uppgå till r2. Gjordes den större, så tilltrodde han sig icke, att taga på sitt ansvar en handling, bvars följder. han icke kunde förutse. i Hr Jaubert förklarade sig med häftighet emot, att oppositionens talare på detta sätt följde efter hvarandra, och likasom på förband ville taga bort priset, då man icke fick tala ömsom för oeb emot. Några hade låtit teckna sig såsom Talare för förslaget, och likväl gått på emot detsamma värre än de andre; vore detta takt? (Olr, oh och höst skratt). Detta vore ju stridande emot oppositionens vanliga loyautet, Man borde likväl icke tro KS Ta SE Lr a a a TI 1