tt, med 1093 roster mot 157, att slottet Ram-
bouillet skulle betraktas såsom Nationalcgen-
dom, hvaremot St. Germain och Louvren
skulle bibehållas på civil-listan.
: Ministåren skall hafva kommit en carlistisk
sammansvärjning på spåren och förfar med
mycken stränghet och allvar; såsom vanligt har
carlismen här åter lånat republikanismens
mesk. En mängd arresteringar ha egt rum,
Såsom ett serskildt bidrag till dessa carlistiska
rörelser må anföras ett uppträde i kyrkan
Nötre dame. Den 4 Jan. kl. 6 om aftonen
inträngde en flock af 8 å 10 personer i kyr-
kan och uppstego utan att röna något motstånd
till ett af tornen. Der barricaderade de
sig, så att de kunde vara säkra för ett oför-
modadt anfall, fastgjorde ett rep vid stora kloc-
kan, började klämta af alla krafter och an-
tände kyrkan på flere punkter. Då väpnad
styrka nalkades, försvarade de sig bakom bar-
ricaderna och sköto på militären; efter en or-
dentlig stormning intogs dock deras förskans-:
ning, och de bortfördes, hvarvid det med yt-
tersta möda lyckades att frälsa dem undan fol-
kets raseri. Af deras bekännelser erfar man
att) de fått ordres att ringa i stormklockan,
såsom ett tecken för kringliggande nejder; att
mycket penningar bland dem blifvit utdelade, att
man lofvat dem det en främmande General
skulle ställa sig i spetsen för dem m. m. Flere
republikanska attributer och anarkiska prokla-
mationer funnos i deras förvar, men andra
omständigheter bevisa tillväckligt att detta
blott varit en snara för att locka republika-
nerne in i conspirationen och att alltsammans
har sitt upphof från Holyroodska agenter.
Policen säges till och med vara en organi-
serad exrojalistisk comitå på spåren som an:
ställt talrika värfningar bland de medellösa
arbetarne. Bland de i Kyrkan fasttagne är
äfven den VJZalerius, som vid sorgfesten efter
Hertigen af Berry i St. Germain PAuxerrais
visade sig särdeles verksam.
Ministören skall (enligt uppgift i Engelska
blad) i allo gå ganska tyst mena eftertryck-
ligt tillväga. Den skall, efter den vändning
som conferensens angelägenheter tagit, hafva
beredt sig på det värsta, Femhundra tusen
man och dessutom en reserve af 300 000, sum-
ma åltakundra tusen man säges vara färdiga
att, på gifven befallning, inom åtta dar, ryc-
ka i fält.
Franska tidningen Le Temps berättar att
Herr Casimir Perier nyligen yttrat till Ryska
Ambassadören Grefve Pozzo di Borgo: Ni
kan säga ert hof, att frrahundratusen
Fransmän i detta ögonbliek stå med geväret
på axeln och att tolf dagar efter det Hollän-
darne inryckt i Belgien, skall en Fransk ar-
mee besätta detta land, utan att vi inlåta oss
i några förklaringar öfver den tid occup-
pationen kan komma att räcka. (Märkligt är
att, oaktadt den skarpa ton hvarmed Le
Temps esomoftast klandrar Herr Perrier och
bans förvaltning, påstår man nu att detta
blad i hemlighet är köpt af regeringen.)
I Inrikes Denartementet är man 20 ooc0 I