itiika förhållanden och systemer, der-afgöra: en myckenhet mål, som röra enskilta medborgares. ve och väl, uti hvilka både allmän lag och -ekonomiska författningar skola tillämpas, och -man wet; att det icke är någon bagatell att lära sig känna dessa författningar. Det vore således utan tyifvel väl, om detta höga tlagskipningsställe wore försedt icke blott med goda och ljusa hufvuden samt förträffliga vilgor, ätan äfven, för en nyttig uppblandnings: skull, med några på enibetsvägen bildade män, utcustade med grundlig kunskap och erfarenhet i de stycken, som till den inre styrelsen börg, som veta huruvida det, som beslutas, jåler verkställa sig och huvuledes det wid verkställigHeten tillgår, samt huruvida en re-: Fförm, som man vill göra, är nödig och nyttig, eller icke. Hade således icke Riksdagsväsendet existerat, och hade Hr-v. il. dervid icke visat sig äga, en talegåfra, som icke skyr något ämne, så är, det otrifvelaktigt, att, med förutsättande af för öfrigt samma förhållanden, han aldrig. kommit i fråga till det Embete han nuv be. kläder. Som han -emedlertid är känd som en mycket hederlig man, med ädla afsigter, jern-. fast vilja och mycken arbetslust, så inser man säl huru dessa lofsärda egenskaper kunna hos mången föranleda det på förbytta begrepp hyHande omdöme, att han också är mycket skicklig för sin nya plats och att således hans utnämnande dertill var bewis på ett ganska godt val ; Men ett ssådant omdöme, hvilande på en dylik förvexling af begrepp, ansågo vi vara på två sätt skadligt. Först skulle det tjena till att uppbära Hr. v. MH. i opinionen och hålla denna vid goda förhoppningar om honom, till dess han, med sitt stora nit, sin oförtrutenhet och sin nästan gränslösa arbetsförmåga ,: hunnit öfversvämma landet med en myckenhet författhingar af siv tllverkning, och med dem: samt andra välmenta, men icke nog öfvertänkta experimenter och tillställningar , sätta oss 1 en ställning, hvarutur vi hvarken kunnat komma fråm eller tillbaka; och dernäst skulle det. måhända, för en fid, kunnat försona allmänheten med det nya befordringssättet till vigti8a embeten, nemligen Kandidaternes utväljande ibland Riksdagstalarne på Riddarhuset, och för en sådan missvisning var det af vigt att bevara ovintonen, T Sverige äro StatstSekreterarne sjelfve arbetande embetsmän, icke, såsom i Jngland och Frankrike; allenast dirigerande och förordnande Ministrar. Be äro derföre här i Tandet icke tillväckligen utrustade, om de sakga den praktiska embetsmannaskiokligheten och .erfårenheten i sakernas handläggning, hvilka en Minister i England äler Frankrike kan umbära, -och som denne alltid finner kos de vid nästan alla förändringar qvarstående tjenstemännen i sitt Acpartement. Uppsättningen af