bålfskostnaderne till största delen medtogo inkomsterne deraf... Hvad dlösöre-dotationen angick, yttrade han att den i sjelfva verket vore national-egendöp; tÖ. dismanter, täfle och staty-samlingår, möbler och andra praktsaker. I afseende på dem hade Utskottet likväl varit deladt; ewdeF vitle se atlå dessa för remål uppställde i ett pational-museum, andre åter att de skulle öfverlemnas till konungens fria dispositiong ) Värdet af dessa lösoren upp: skattas -till 32 millioner francs; deruti likväl icke. inbegripne. de diamanter och konstverk, hbvarmed Carl X ökade. samlingen. År e fafseender på Orleanska åpanageno hade icke Comitgn delat regeringens åsigter. Den sedöare ville sö den tillerkännas den presumtiva thronårfvingen ;, Utskottet deremotvilJe att den. skulle förenas .med kronans: domäner: Pritsena; yttrade talaren, knyter i samma-.ögonblick ban uppstiger på thronen ett oupplösligt band: med.nationen, så att då natidgen ger konungen; ger den med: detsammä sig. sjelf (skratt och byviskningar). Det anses såsom, en gifven. princip, att konungen ingår likasom en högtidlig politisk förmälning med sin krona; hvaraf-det-blifver-en följd att -konungen igk kan kafva någon privategendom. Emedlestid bar Utskottet under uuvarande förbållanden. funnit: för godt; aft konungen medgifves. rättigheten att besitta, privatdomäner, hvilka skålle kormima att beståaf alla de privata -egendomar dem han egde före sitt upp stigande. på .thronen.. .Talaren:tillkännagaf fidare: alt Utskottet; som; från. ministåören: icke: erbållit några: uppgifter rörande siffran af den bEfvande Civil-listan, i afseende på densamma sarit, delbdi.i sina åsigter.. Några hade önskat be vilja. 14, ändra 12 1 millioner (knot till vänster). Han aömärkte vidare att konungens persönpliga förmögenhet blott vöre en tillfällighet (man skrattar), och att Furstarne nu måste på egen Beköstöad: görar resor. 1; Slutligen hade Utskottet varit af den tanka; att: de af kronan hittills gjorda. utgifter borde: godkännas, och att den. nya Civil-listan skulle räknas från -.goh med: den: r Januari 1832. Hertigens af Orleans! apanage skulle årligen utgöra I. million, och efter hans. förmälning 2 millioner. Prinsessornas hemgift skulle bestämmas medelst serskilda lagar. . Berättelsen, som, räckte. mer än en: Umma, och icke afhördes utan. mycken jäsning, skulle enligt fattadt beslut tryckas. M Hr VHerbette begärde upplysningar rörande Carl: X:s. utgifter, de kostnader som: graverade kronans. fastigheter, förordningarne: af 1814 och 15, genom hbyilka. Orleanska. apanagen blifvit fastställd: m.. mi Kamarens president afbröt honom: med: den anmärkning. alt han afvek från. frågan. och störde ordningens. . i ; General Demarcay gjorde presidenten samma förebråelse. tillbaka, och det kom: till emskarp ordväxling. mellan. flyglarne: och. centern, ur hvilken sistnämnde Hr Dunin d. ä isynnerhet