TRA 2 YE L IV LULTe vv I 23 UU UTPGUL vas ULL IUI öfver den vigt som Argi disponenter lagt på det i Le Globe införda Brefvet ifrån en Svensk. i Stockholm, undertecknadt G. H., och hvars Författare sjelf i brefvet nämnt att han utgifver en tidning.) Brefskrifvaren, med hvilken bär naturligtvis ej kan menas någon annan än ÖfversteLöjtnant Hjerta, säger deruti, att han egnat de idder som utmärka tidskriften Le Globe en: synnerlig uppmärksambet; med det nöje, som läsningen af ett ofjetiradt och fördomsfritt snilles alster altid ingifva, derur hemtat mången nyttig lärdom , och med en högst angenäm öfverrasknving varseblifvit den likbet i bedömandet af verldshändelserna, och den öfverensstämmelse i grundsatser, som tyckes ega rum emellan Redaktionen af Le Globe och honom. Vidare, att han ålagt sig såsom en pligt, att familiarisera Svenska allmänheten med den nya religionens eyftemål och trosläror. Det kan man kalla ett fag på oppositionen. Sjelfva denna oppositionsredaktör har antagit St. Simonismen! Vise redan i audanom huru en hop af de gamla Simonistiska artiklarna ji Medborgaren, som troligen ingen annan än Sättaren genomtläst, nu skola begynna att spöka för vederbörande såsom tecken till en reen organiserad sekt äfven i Sverige. St. Simonismen har, likasom allt annat, två sidor. Dess grundsats att hindra. de fattigare klassernas betryck, och attsamhället bör skänka hvar och en medborgare fördelar efter hans duglighet och verksamhet, är ju ingenting annat, än hvad hvarje förnuftig moral lärer menniskorna och hvarje ädel statskonst bjuder ce Styrande, Sannolikt är det ock endast denna vackra allmänna maxim som kunnat vinna något gehör åt S. Simonisterne i Frankrike. Något annat kunne vi icke eler igenfnna i Hr G. Hjertas bref; och vi skulle nästan tro, alt han sjelf icke uppfattat denna Jira annat än i en så allmän betydelse. Att deremot Hr G. H. genom det omtalta brefvet skulle haft för afsigt, att göra sig till proselyt för sjelfva sektens praktiska tillämpningar. kunne vi så mycket rmmindre antaga, som han jast i sjelfva brefvet till den Simonistiska föreoingen yltrat att han finger dess sammansätloing för mycket hierarchisk. En förkltaring i detta afseende ifrån brefskritvaren sjelf Jär icke nteblifva; emedlertid tro vi oss tillräckligt känna att Herr Hjerta icke är någon andeltg svärmare, eller älskor Jevitiska corporationer, som i detta. fall är detsamma som Simoristiska, så vidt de använda moralen och religioten till täcktantel (ör verkdsliga ändagäl. Hela hrefvet liknar sharare ett spratt ål St. Simons ralfgalna lärjungar, som af fåfängär att öga en så långväga prosclyt, gerna vedergälla kans bref med sin rätt dyra, och 7): Hur står det ni till med Fäderneslandet, då dess Utgifvare., somr framstått såsom os SPRonismens: Antichrist, likväl icke lif vit betrodd med det dyrbara dokumentet? Endast ät exemplar af Le Glohe RE