TRA 2 YE L IV LULTe vv I 23 UU UTPGUL vas ULL IUI
öfver den vigt som Argi disponenter lagt på
det i Le Globe införda Brefvet ifrån en
Svensk. i Stockholm, undertecknadt G. H.,
och hvars Författare sjelf i brefvet nämnt
att han utgifver en tidning.) Brefskrifvaren,
med hvilken bär naturligtvis ej kan menas
någon annan än ÖfversteLöjtnant Hjerta, sä-
ger deruti, att han egnat de idder som ut-
märka tidskriften Le Globe en: synnerlig
uppmärksambet; med det nöje, som läsnin-
gen af ett ofjetiradt och fördomsfritt snilles
alster altid ingifva, derur hemtat mången
nyttig lärdom , och med en högst angenäm
öfverrasknving varseblifvit den likbet i bedö-
mandet af verldshändelserna, och den öfver-
ensstämmelse i grundsatser, som tyckes ega
rum emellan Redaktionen af Le Globe och
honom. Vidare, att han ålagt sig såsom en
pligt, att familiarisera Svenska allmänheten
med den nya religionens eyftemål och tros-
läror.
Det kan man kalla ett fag på oppositionen.
Sjelfva denna oppositionsredaktör har antagit
St. Simonismen! Vise redan i audanom huru
en hop af de gamla Simonistiska artiklarna ji
Medborgaren, som troligen ingen annan än
Sättaren genomtläst, nu skola begynna att spö-
ka för vederbörande såsom tecken till en re-
en organiserad sekt äfven i Sverige.
St. Simonismen har, likasom allt annat, två
sidor. Dess grundsats att hindra. de fattigare
klassernas betryck, och attsamhället bör skän-
ka hvar och en medborgare fördelar efter hans
duglighet och verksamhet, är ju ingenting an-
nat, än hvad hvarje förnuftig moral lärer
menniskorna och hvarje ädel statskonst bju-
der ce Styrande, Sannolikt är det ock endast
denna vackra allmänna maxim som kunnat
vinna något gehör åt S. Simonisterne i Frank-
rike. Något annat kunne vi icke eler igen-
fnna i Hr G. Hjertas bref; och vi skulle nä-
stan tro, alt han sjelf icke uppfattat denna
Jira annat än i en så allmän betydelse. - Att
deremot Hr G. H. genom det omtalta brefvet
skulle haft för afsigt, att göra sig till prose-
lyt för sjelfva sektens praktiska tillämpningar.
kunne vi så mycket rmmindre antaga, som han
jast i sjelfva brefvet till den Simonistiska för-
eoingen yltrat att han finger dess samman-
sätloing för mycket hierarchisk. En förklta-
ring i detta afseende ifrån brefskritvaren sjelf
Jär icke nteblifva; emedlertid tro vi oss till-
räckligt känna att Herr Hjerta icke är någon
andeltg svärmare, eller älskor Jevitiska cor-
porationer, som i detta. fall är detsamma som
Simoristiska, så vidt de använda moralen och
religioten till täcktantel (ör verkdsliga ända-
gäl. Hela hrefvet liknar sharare ett spratt ål
St. Simons ralfgalna lärjungar, som af fåfän-
gär att öga en så långväga prosclyt, gerna
vedergälla kans bref med sin rätt dyra, och
7): Hur står det ni till med Fäderneslandet,
då dess Utgifvare., somr framstått såsom
os SPRonismens: Antichrist, likväl icke lif
vit betrodd med det dyrbara dokumen-
tet? Endast ät exemplar af Le Glohe
RE