300,000 band. Likväl säger Farf. här, att
endast det Parisiska Bibliotheket kan göra det
Wienska detta företräde stridigt, och säger om
Bibliotheket i Oxford, sid. 166, ej mer än att
det är stort, hvilket med skäl kan sägas om
flera än det största.
Folkmängden i Wien bör enligt uppgifter i
Geographische Ephemeriden vara icke 250,000
utan 300,000. —
På tvenne stycken, tillsammans utgörande
18 hela och 2 halfva rader, har man således
10 icke obetydliga misstag, hvilka alla, med
ganska litet bemödande, kunnat undvikas.
Vid beskrifningen om Österrike befinnes förf.
hafva varit okunnig om den delen af Österris
I kiska väldet, som kallas Militär-gränsen, ech
utgöres af de Turkiet närmast liggande delar-
ne af Kroatien, Slavonien, Ungern och Sieben-
bärgen, och hvilkas innevånare kallas Grän-
zern, till skillnad från inbyggarnei Provincial-
Kroatien, Provincial-Slavonien m. m., hvilka
landskaper utgöra integrerande delar af Un-
gerska arfländerna. Tyrolen kallas på ena
stället Furstendöme, på ett annat Grefskap,
men är likväl intetdera, utan begge delarne,
ty det heter: Gefärstete Grafschaft.
Vid Markgrefskapet Mihren förbigås den
dertill hörande Österrikiska andelen af Schle-
sien. i -
Vid Galizien förbigås Bukowvina.
Vid beskrifningen af Preussen säges, alt
Berlin ligger icke långt från Havel. Sannt
nog; men Spree-floden flyter igenom Berlin,
Potsdam, fyra mil derifrån, figger vid Havwel.
Men vi hafva kanske allt för länge uppe-
hållit våra läsare. Vi skynda derföre att sla-
ta denna artikel, hvyarförinnan vi likväl vilja
fästa uppmärksamheten på skildringen af våra
grannars, Ryssarnes, national-karakter. Förf.
kallar dem fromsinta. Wi vänta att förf. till
de framdeles uttommande Berättelser ur All-
männa Historien kan göra denna uppgift tro-
lig för sina läsare. s
Namn på samma orter stafvas olika. Så
skrifver förf. Pomnern och Pommern, IViir-
temberg och fFVirtenberg, Thiringer-tVatd
och Thuringer - FVald ; Sehwarzburg och
Schwarsburg , 0. s. Vv.
Förf. har i slutet af sitt förord gifvit en
vegel för dem, som skrifva läroböcker, hvil-
ken de, enl. hans tanke, aldrig nog kunna
fakttaga , neml, att undvika småsaker.
Men vi fråga billigt, om förf. sjelf iaktta-
git denna regel, då han undervisat huru grunms
ligt vatten ser ut, huru gräslök brukas på
smörgås , huvu äplen och päron se ut, och
huru oxarne icke hafva klor på fötterna s
men deremot förbigått planet-systemet och
förklaringen af longitud och latitud m: m.?2?
Vi hafva redan anmärkt, att stilen i läro-
boken är mindre vårdad, och slata med den
anmärkning, alt tyvärr beskrifuingarne ofta
äro alltför otydliga för en skeolbok, hvarpå
exempel förekommer genast på 4:de sidan, i
beskrifoingen om, Vändkretsarne, som på längt
när ej är så lättfattlig och fullständig, som i
o . LA