del Man tfarrt Oss erflara, annu detta kkortro-
ende att göra oss sjelfve till domare öfver
vårt öde? Är det måhända för det man räk-
nar på vår redlighet, vär oxgennytta? Det-
ta är em ny snara, som man utställt för oss.
att mot. ess wppreta passionerne — i händelse
vi förkasta lagen; att gifva oss till pris åt.
förakt — i fall vi antaga den oech sjelfve
bryta stafven öfver oss. Vidare upptog Her-
tigen det gamla, vid ella tilltallen begagna-
de argumentet att Pairiets ärftlighet vore ett
oeftergifligt vilkor för thronens3 Frankiike-
närvarande ställving sköt inom sig fröet till
de största oordningar och en oundviklig un-
dergång. AÄnau hade väl icke revolutionen
gått i ax, men det felades icke talangfulla
män som sökte b:inga plantan till mognad —
talangfulla och så mycket mer farliga, Qn:
de ännu: höllo-sig dolda under monarkien.
mask. I öfrigt förklarade han sig vilja de-:
la sin sons öde, i fall lagen gick igenowm, och
då denne fråndömde bonom (sonen) ett pair-
skap, som af gunst ännu förbebölls fadren,
ville han sjelfmant alsäga sig det, och fiam-
ställa sig inför ett Val-Collegium, till tätlar
om en plats. i De puterade-Kamaien,. Hans
stamfar, Marskalken Berwick, hede för-
länat honom. den. värdighet han nu bekläder;
derföre vore-den honom dyrbar. Fans namo
skulle dock åtminstone ingen fråntaga ho-
nom. . i
Utrikes. Ministern Grefve Sebastiani, såkte
rättfärdiga Ministörens förfarande och på:nin-
de om AZassena, som. svarat en gammal mi-
stocrat, den der pockade på sin börd: Jeag är
sjelf stamfbar, :
Äfven Grefve MolE talade för ärftligheten.
Den. 23. fortsattes discussionen, och Grefve
Saintpriest talade mot ärftligbeten, elier rät-
tare sagdt för förslaget. Han trodde icke att
några nya åsigter eller vidsträektare känne-
dom. af ämnet kunde vinnas geuom vidlyftiga
debatter... Periodiska pressen hade redan sagt
allt hvad som möjligen kunde sägas! ämnet
var uttörmdt och hvarje individ, från den ly-
sande salongen till den lägsta hydda, hade
fått sin- opinion i saken. Afvogheten mot ärft-
ligheten: hade: på detta sätt blifvit em slags
fix idd.. Då emedlertid: de: vådor, som. ärftlig-
hetent afskaffande oundgängligen. måste med-
föra, vore aflägsnare, men deremot vådorna
af bibehållandet nära: för handen, så ville han
rösta: för antagandet af Ministerens lagför-
slag. i
Markisen af DreuxBreze, en. ung: man, som :
ungefär ett år före Bourbonernas. fördrifvande
fått på sig öfverflyttad: Öfverceremonimästare-
platsen vid: CärE den. rotdes hof, den: hans, ar
— en. gammal äkta fullblods-emigrant af Co-
blentz-racen; — vid, sin: död: lemnat ledig, ta-
lade nästan. ännu häftigare än Hertigen al
Berwick föregående dagen.
De talare: som i öfrigt läto. höra sig: voro
srefve Clement de Ris: för och Gr. Sesmaui-
ans emaAt lasern camt fa tioen At Pr anrensa