aut 5SIU UU aLLLlot ULYTCEL VFU SATE TUTaLUUL slementar-unodervisningen. Hr Thiers förkunade att berättelsen öfver Budgeten skulle afiggas nästföljande måndag (d, 28): Gref Lo au besteg å nyo tribunen för att besvara ett ttrande som föregående dagen blifvit fälldt af Ir Guizot, af innehåll, att redan under Juui-dagarne, på Hotel de Ville ett revolutioärt och ett constitutionelt parti bildat sig och Ilt sedan fortfarit. Gref Lobau tog alla medemmar af den provisoriska regeringen under ulii-revolutionen till vittne derpå att alrig någonting revolutionärt då varit i fråga. lärpå svarade HAr Guizot att ham redan då I tä rott sig finna ett revolutionärt fröi den proisoriska styrelsens sammansättning, hvarvid ian dock ingalunda haft Hr Lobau i sigte, medan denne allt sedan biträdt samma poitiska parti som Hr Guizot sjelf. Hr Lafitte begärde nu ordet, under ett allnänt sorl af otålighet: Jag begriper sannerigen ej — yttrade den vidtfrejdade mannen — hvad man vill göra för en skillnad mellan evolutionära och constitutionella. Jag är en nhängare af 1789 och 1830 årens revolutioer; på Hotel de Ville hafva vi alla varit rerolutionära. (Bravo från flyglarna). Om vi veat grunda en slags qvwasi-legitimitet, om vi .elat tillvägabringa något constitutionelt, så ade vi icke öfverändakastat statens grundlaar, utan hållit oss till Henric den femte; nen det var just en revolution vi ville göra, ch just derföre vände vi oss till Ludvig Phiip; och just i denna betydelse är Ludvig Phiip lika revolutionär som vi. (Här skallade t änge uthållna bravorop från båda sidorna. )jup tystnad på ministerbänkarne och i Cen-jli ern). Efter Hr Lafitte uppträdde Gen. Jaqueninot till National-gardets försvar. Anfallen not detsamma, menade talaren, kunde endast omma från orolighets-stiftare och anarkister. Ian bevisade genom flere facta att uppträdea i Lyon endast tjenat att fördubbla Parier-National-gardets nit. Nu uppträdde äfven Hr Mauguin och replierade ganska omständligt. Han besvärade sig å det högsta öfver ministerens obestämda och koningslösa utfall mot oppositionen. Han påtod att på Hotel de Ville ieke blott en reolutionir tendens, utan en bel revolution utalat sig. Hvem hade väl uppsatt Carl den C:s afsättnings-akt? Ir Guizot! (men skratar). Väl hade det dock funnits tvenne parier? det ena, som gick i spetsen för händel erna, utan att tänka på lif eHer egendom och I tt annat som följde händelserna i spåren, ör att få sin andel af rofvet! Till detta sedare hörde en person som icke ville undereckna afsättnings-akten, emedan en underkrift hade kunnat compromettera!! (Allas lickar sökte Conselj-presidenten Hr Casimir Erier och stark rörelse rådde i salen). En oposition hade först bildat sig sedandoktviärerne vunnit insteg i konungens råd och der ehållit öfverhand. Hade denne (så uttryck; fr Mauguin sig om konangen) velat sluta g till den stora National-rörvelsen, så bade det