Article Image
2IAUd 2BVHSL TVI MR IIGG Stall, ueu nal UUvisade af tvenne omständigheter, den ena att Nationalgardena icke mera uppfyllde sin pligt, (flere röster: i Lyon, i Lyon, icke annorstä: des) och den andra att Val-Collegierna på flere ställen stodo öde; ett talande bevis på huru mycket sinnet för det offentliga lifvets angelägenheter försvagats inom Frankrike. Nu uppsteg Conseljpresidenten å nyo i tribunen; man började då hojta och skrika från alla sidor och repade Kvigsministern, hvarföre talar icke han7? JustitieMinistern: Han är sjuk. Härvid tillade Conseljpresidenten att Kvigs-Ministerns berättelse skulle med allraförsta föreläggas kamaren. Under fortgången af sitt anförande erkände han likväl att missämja egt rum mellan General Roguet och Prefekten Dumolart, samt att ban (Herr PeErier) ivrat sig i afseende på beloppet af den nyss omnämnde summan som skulle ha blifvit använd i Polisväg. Herr Dupin d. ä. begärde nu att man skulle öfvergå till dagordningen, ty sade han det vore tid att en gång tänka på Budgeten. Herr Odilon Barrot förklarade sig då på oppositionens vägnar härmed nöjd, men protesterade mot att kamaren skulle anses hafva upptagit Ministörens system såsom sitt eget. Man kunde väl, tilllade han, finnä det billigt att visa Ministeren undseende, men derifrån till gillande vore ett himmelsvidt afstånd. (Häftigt sork och afbrott. Gref sSebastiani ropar med häftighet: vi vilja rättvisa, blott rättvisa, intet undseende). Kamaren öfvergick efter någon stunds ordvexling till dagordningen. Sedan Storsigillbevarareh , JustitieMinistern Barthe en stund talat, uppträdde Herr Guizot, som med sin vanliga doctrinära eburu visserligen skarpsinniga. logik semt mycken vidlyftighet demonstrerade öfver Julirevolationen allt ifrån roten och upphofvet. Då klockan vid hans uppträdande redan var 3ex på aftonen (man Thågkomme att Franska Debatterna altid börja på förmiddagen, då deremot de Engelska ega rum på eftermiddagen och fortsättas ända inpå morgharne. Båda fortfare vanligen utan afbrott) gaf kamaren täta och starka tecken till otålighet: Flere ledamöter af högra, sidan yrkade. på disscusion öfver Nederlags-lagen, ett af Frankrikes största mest tvingande behof i lagstiftningsväg. Att discutera den, ropades. från flere Båll, vore bättre än att förnöta tiden med att afhöra definitioner och utläggningar öfver abstracta begrepp, hvar-Med-man redan förnött så många sammen;trädea. Herr Guizot blef dock färdig med sitt anförande förr än man vågade hoppas, och katbaren hade troligen i all stillhet åtskiljts, om ej den lärde Talaren mot slutet af sin föreläsning förebvått oppositionen att den ville se allmän rösträttighet införd. Med häftighet ippsteg Herr Odilon Barrot och ropade att:det tvertom just vore en: dylik prineip oppositionen alltid af all makt bestridt. fferr Berryer (en -mamnkuonig ultra-rojalist, hvars sattser: likväl ofta, till följe af åsigter och grundsattser dem det skulle blifva för

9 januari 1832, sida 2

Thumbnail