Lottköparen finner der attt rigtigt; — men hvad hindrar väl Collectören att sedan om-: skrifva en del af Listorna, utesluta Ternel-. ler Qvatern spel, som mindre sällan gifva vinst, och stryka de derföre uppburna medlen i sin ficka? — Om sedan process: uppstår, liksom för Antonio Cella, — hvad: bevis bar man då att men verkligen collationerat sin sedel, i fallCollectörn nekar dertill? Och om man än kan bevisa det, hvad båtar detta, evär Directionen icke erkänne andra lister än dem som Piakommit? Om: åtminstone Controllörer fannös i landsorterne hos hvilka collectörerne skulle tll påteck-: ning uppvisa sina listor irnan de uppsändars till Stockbolm, så bade lottköparne tillfäll: ett hes dem collationera sina Lotter, med visshet att derefter iIrgen förändring af historne kunde ske; men för närvarande är dt: spelandes säkerhet i provinserna nästan ingen Man säger, att, om Directionen skulle sovilkorligt utgifva hvarje vinst på en Lottsedel, utfärdad af dess behöriga Ombud, eller Collectör, så skulle lätt hela Lotteri-inrättningen kunna sprängas. Vi medgilfva detta, eburu skadan af sådan sprängning icke vore serdeles stor för samhället, Emedlertid synes det oss besynnerligt, att icke Antonio instämde alternativt påstående mot Colleetören på samma gång som han stämde DiI rectionen. Han hade då troligen redan haft dom på den förre, som synes ej kunna undI gå att ur egen pung utbetala den sällsama qvaternen, sr SVENSSONS EEE