Article Image
emberne och ternerne för tillsammans 20 sk. co; men det vigtigaste — sjulfva qvaternen! — var tyvärr aldeles utelemnad, ehuru den tydligen stod på den till riktigheten erkända Fottsedeln. Antonio blef storögd, och jämrade sig höghjudt öfver Kongl. Numer-LKotteriet, som så grymt gäckat hans glada förhoppningut.s men det halp icke. — Direktionen visade Antonio Högstsalig Konung Gustaf II:s plan för Lotteriet, och utbetalte icke mer än: arihboch ternspeleti Antonio vandrade sorvg-: sen in kos, och tyckte att då Högstsalig K. Gustaf TiI:dje icke inrättat sitt Numer-Lolteri bältre, så kunde ban icke hafva stor glädje deraf i himmelen. ) Hvad var att göra? Antonio beklagade och rådfiågade sig härs och tvärs, och fann:slutiiger aitintet annat återstod för honom än att söka eu jarist, och instämma den K. N:r-Lotteri-Direkt:n till Stadens Kämn. Rätt. Detta skedde, och i stämningen yrkade Antonioatt Lotteriet skulutbetala till honom qvaternen, efter bevillningsafdrag, välta rättegångskostnaden. Då målet förekom invände Lotteriets Ombud, att Kongl. Numer-Lotteri-Direktionens Kungörelse af den 8 Julii 1774, en gång för alla stadgat, att de från Cottectörerna inkomna För säljnings-listorne utgöra den enda grund. hvarefter Lotterict antager tll betalning utfallande vinster , och att de respektive spelar-: ne hade tillfälle att sörja för sin säkerhet genom att genast hos Collectörerne granska Försäljnivgs-listorne eller ock genomse dem på Hufvud-Cohtoret. Antonios Ombud satte i fråga huruvida denna kungörelse någonsin blifvit publicerad, ehuru dev finnes införd i en af våra Lagsamlingar. Målets utgång kunde icke vara tvifvelaktig. Efter skriftvexlingens slut dömde rätten den 29 sistlidne Noveniber och yttrade med åberopande af nyssnämnde kuneörelse. som Domstolen ansåg behörigen pu-; D , 5 blicerad, att som Antonio, genom underlåtenhet att i föreskrifven ordning anmåla sig om: Lottsedelns collationerande med försäljningslistan, sjelf utsatt sig för möjligheten att, gr nom den sednares skiljaktighet med den förra, gå miste om den vinst som eljest kunnat ulfalla ; så pröfvade Rätten skäligt alt frikänna. LotteriDirektionen från Antonios påstående. Det synes icke vara mödan värdt för antonio att söka ändring i detta, på klar lag grundade, beslut; men sjelfva den Författning, som ligger till grund för detsamma synes desto mera värd uppmärksamhet. Den som no gare öfvervägar denna författnings innehåli med 2.266 R:dr 32 sk. banco, samt eroch (tillika betänker allt det öfriga trassel. som -omgifver det Kongl. NummerbLotteriet, t, .ex, Numrors förbjudande, Lottsedlars casse-. rande utan uppgifven orsak o. s. v. kan falla. i förundran deröfver att hela deuna förderfliga Kongl. Spelanstalt icke längesedan sjelfdödt.: ilvad säkerhet char väl den spelande genom: den påbjudna scollationeringen hos Collectö-, ren — den enda som i landsorterna : kan 0 tallar? falloetnrran maa AA Ifa a

3 januari 1832, sida 4

Thumbnail