emberne och ternerne för tillsammans 20 sk.
co; men det vigtigaste — sjulfva qvaternen!
— var tyvärr aldeles utelemnad, ehuru den
tydligen stod på den till riktigheten erkända
Fottsedeln. Antonio blef storögd, och jämra-
de sig höghjudt öfver Kongl. Numer-LKotteriet,
som så grymt gäckat hans glada förhoppnin-
gut.s men det halp icke. — Direktionen visa-
de Antonio Högstsalig Konung Gustaf II:s
plan för Lotteriet, och utbetalte icke mer än:
arihb- och ternspeleti Antonio vandrade sorvg-:
sen in kos, och tyckte att då Högstsalig K.
Gustaf TiI:dje icke inrättat sitt Numer-Lolteri
bältre, så kunde ban icke hafva stor glädje
deraf i himmelen. )
Hvad var att göra? Antonio beklagade och
rådfiågade sig härs och tvärs, och fann:slutiiger
aitintet annat återstod för honom än att söka
eu jarist, och instämma den K. N:r-Lotteri-Di-
rekt:n till Stadens Kämn. Rätt. Detta skedde, och
i stämningen yrkade Antonioatt Lotteriet skul-
utbetala till honom qvaternen, efter bevillnings-
afdrag,
välta rättegångskostnaden.
Då målet förekom invände Lotteriets Om-
bud, att Kongl. Numer-Lotteri-Direktionens
Kungörelse af den 8 Julii 1774, en gång för
alla stadgat, att de från Cottectörerna inkom-
na För säljnings-listorne utgöra den enda grund.
hvarefter Lotterict antager tll betalning ut-
fallande vinster , och att de respektive spelar-:
ne hade tillfälle att sörja för sin säkerhet ge-
nom att genast hos Collectörerne granska För-
säljnivgs-listorne eller ock genomse dem på
Hufvud-Cohtoret.
Antonios Ombud satte i fråga huruvida
denna kungörelse någonsin blifvit publicerad,
ehuru dev finnes införd i en af våra Lag-
samlingar. Målets utgång kunde icke va-
ra tvifvelaktig. Efter skriftvexlingens slut
dömde rätten den 29 sistlidne Noveniber och
yttrade med åberopande af nyssnämnde kun-
eörelse. som Domstolen ansåg behörigen pu-;
D , 5
blicerad, att som Antonio, genom underlåten-
het att i föreskrifven ordning anmåla sig om:
Lottsedelns collationerande med försäljningsli-
stan, sjelf utsatt sig för möjligheten att, gr
nom den sednares skiljaktighet med den förra,
gå miste om den vinst som eljest kunnat ul-
falla ; så pröfvade Rätten skäligt alt frikänna.
LotteriDirektionen från Antonios påstående.
Det synes icke vara mödan värdt för an-
tonio att söka ändring i detta, på klar lag
grundade, beslut; men sjelfva den Författning,
som ligger till grund för detsamma synes de-
sto mera värd uppmärksamhet. Den som no
gare öfvervägar denna författnings innehåli
med 2.266 R:dr 32 sk. banco, samt er-
och (tillika betänker allt det öfriga trassel.
som -omgifver det Kongl. NummerbLotteriet,
t, .ex, Numrors förbjudande, Lottsedlars casse-.
rande utan uppgifven orsak o. s. v. kan falla.
i förundran deröfver att hela deuna förderfli-
ga Kongl. Spelanstalt icke längesedan sjelfdödt.:
ilvad säkerhet char väl den spelande genom:
den påbjudna scollationeringen hos Collectö-,
ren — den enda som i landsorterna : kan
0 tallar? falloetnrran maa AA Ifa a
