som låg i dess väg. Stenhusen gjorde ej
starkare motstånd än trädbyggningarne.
Franska, Danska, Sardinskae, Ryska och
Preussiska Ambassadörernes residenser och
köpmännens boningar blefvo lågornas rof;
och på 6 timmar förstördes alla Europei-
ska legationernas palatser, med undantag
af Österribiska och Svenska Ambassadö-
-. fernes, hvilka till all lycka ej lågo på den
sida der elden rasade, Svenska Ambassa-
dörens palats härjades någon tid förut af
en eldsvåda, Österrikiska Ambassadörens
tillhörde fordom Venetisanska ambassaden;
och man skulle nästan kunna säga att
detta palats stått under försynens synner-
liga beskydd. Det uppfördes under kors-
tågen, och lågorna ha rasat rundt om-
kring detsamma utan att angripa det, lik-
som de vetat att det ej skulle kunna antändas,
Elden gjorde förfärliga framsteg, isynner-
het i Casim-Pascba, och fortsatte sin för-
ödande fart till kl, 9 på aftonen, då blå-
sten upphörde efter ett ha härjat en sträcka
af 3 mils omkrets och lagt i aska den de-
len af halfön, som undgått de föregående
årens eldsvådor.
Följande morgonen erbjöd en ryslig an-
blick. De husville invånarne hade in-
gen annan tillflykt än den vidsträckta
Kyrkogården, och man såg flera tusende
af dessa olyckliga ta sitt nattläger på delta
ställe, der himlen uigjorde deras tek och
grafvarna deras bädd, Sultanen befallde
att baracker ofördröjligen skulle uppföras
och öfverlemnas åt de brandskadade; dess-
utom lät han utdela hundra tusen piaster
ibland dem, Desse olyckliges antal upp-
skattades till 8o0,000. Då befolkningen är
talrik och man räknar 8 personer för
hvert hus, kan man ta för gifvit att 10,000
bus uppgatt i lågor.
Men hvad som skiljer denna eldsvåda
från alla andre, är att så mycken lös egen-
dom gick förlorad. De fastare stenhusen
ba förr blifvit skonade af lågorna, och
deras ögare ansågo sig npuisäkerhet. Der-
före brydde de sig ej om, att flytta un-
dan sina saker, då någon eldsvåda härjade
staden, Dessutom fanns i hvarje hus ett
underjordiskt megazin i form af ett hvalf,
dit man vid eldens annalkande nedförde
sina dyrbarheter. Men vid detta tillfälle
var branden så häftig, att hvarken sten-
eller jernmurar motstodo den, och allt
hvad dessa hvalf innehböllo blef lågorous
rof. M:r Calais, en af Engelska legatio-
nens drogmaner, bade ett sådant, dit man
nedsteg på en jerntrappa: här gömde han
så väl sin som de andra drogmanernes
egendom. Dageo efter eldsvådan fann
man trappan smält, och alla handelsvaror
i hvalivet voro förtärda, Dessutom in-
träffade, att alla ambassadörernes familjer
vid detta tillfälle vistades i Therapea el-
ler Buyukdere, der de pläga tillbringa vin-