denba Iraäangang , men atlteruppliitvadt ni
och under gynnaude utsigter, fortfarande
arbeta på Ryska rikets organiserande och
förstöring.
Vi vilja visserligen ieke vid ofvanståen-
de uppsats fästa större vigt än som i all-
mänhet möjligen kan tillerkännas en tid-
ningsartikel; men då flere af de deri fram-
ställde förhållanden, flere af de vigtigaste
slutföljderne för framtiden grunda sig på
allmänt kända facta, torde den dock för-
tjena ett allvarligt begrundande. Så t. ex.
vet man alltförväl att sedan längre tid
tillbaka två partier i afseende på den yttre
politiken verkligen funnits inom Ryssland;
det ena, till det mesta bildadt af den höga
Aristokratin, ville alltid göra Ryssland till
en eröfrande stat, en verldsmonarki om möj-
ligt. Ifrigt sökte detta parti tillegna sig åt-
minstone ytan af Europeisk civilisation för
att med dess egna vapen underkufva Eu-
ropa. Det andra deremot, mera ägta Ryskt
till sin natur, sökte framförallt concentrera
regeringens myndigbet, såg ogerna Aristokra-
tins myndighet och, tillfredsställdt med Ryss-
land sådant det var, ville det blott poten-
tiera upp det till en fullständig österländsk
despoti och fruktade inkräktningarne på det
civiliserade Europas område mera än det
önskade dem. När regenthuset någon gång
lyssnade til! detta partis insinuationer, som
visserligen för furstarne hade en ganska
lockande sida, började Åvristokratin genast
I tysthet — ty i sådana länder sker allting
i tystnad och mörker — röra sig, och Fur-
starne samt deras rådgifvare hemtade sällan
1 langden någon fördel af sina försök att
göra sig lösa från dess inflytande. Detta
parti — som vi i motsats till den på er-
öfringar hegifma Aristokratin vilja kalla det
fredliza — hyllades af Kejsar Alexander,
mot slutet aj sin lefnad , Storfursten Con-
stantin, Diebitsch och, om vi ej bedraga
088, äfven den utmärkta i Svenska krigs-
historien ryktbare Kasnensky. Att aristo-
kratin, såsom vår författare uppgifver, i
närvarande ögonblick skulle hafva besegrat
sina motståndare och vunnit Styrelsen på
sin sida, låter så mycket rimligare, om man
besinnar att det snart sagdt på samma gång
lika hastigt som oförväntadt slapp de båda
mest betydande män inom motpartiet Stor-
fursten och den Sabalkanskyska Fältherrn,
att der verkligen gjort stora uppoffringar
under Polska kriget och naturligtvis ej föor-
summat att derföre fordra belöning, samt
slutligen, att det på någon tid blifvit helt
tyst med de förr i atla utländska blad kring-
spridda. onpphörliga försäkringarne om Ryss-
— A — —
2 -
mu
—— — ————LL hr ee —— LL
lands kärlek till freden, hvaremot ett och
annat rykte mpyligen cirkulerat om vissa
mindre vävliga föreställningar både vid
Franska och Engelska hofven.
Unvder sådana Törbållanden, då vederbö-
rande fröjda sig åt de gynnande utsigter-
för Ryska rikets. förstöring torde ut-
sisterne för avdra länders bibehållande af
fred och oberoende anses mindre hugoande,
0 1 . Oo 1 ee ee - FULA