under prerogationen vet att förstärka sig.
Reformbillens motståndare påstå välatt par-
lamentets första göromål skall blifva att
förläna regeringen styrka mot associationerne,
hyilka den framför allt anmatskall vara
angelägen att kufva. Detta synesi troligt,
ätt döma af händelserna i Irlåänd. Der har
OConnell, bedragen på det inflytande han
trodde sig kunna förvärfva hos ministeren,
åter börjat drifva sitt gamla handtverk, och
drager, under: benämning af en reformför-
ening, alla oroliga hufvuden i landet till-
sammans, icke för alt understödja regerin-
gen, utan för att tvinga den att — billigt
nog .— 1 dennya feförmbillenu unna Irland
samma företräden, som enligt den kunna 5lif-
va Englands och Skottlands lott. Lyckas
i icke detta (och att döma af det i Under-
huset..den tr2:te Dec. föredragna reform-
förslaget, tyckes detta vara .tallet) är hans
mening otvifvelaktigt att genast förvandla
Reformföreningen till en Anti-Unionförening
d. v. s. till en allmän klubb, hvars mål
skall vara att tvinga Evgland att bevilja
Irland en egen, Legislatur.. Denna förening
har ock redan på sätt och vis trädt i verk-
samhet, och OConnell, som anser vigligare
att organisera en sådan gissel åt Styrelsen
Jän att i Parlamentet uppträda till refor-
mens fördel, har beslutat att icke ens på
det gamla året intaga sitt säte i Westmin—
ster- Hall.
Detta är dock ännu icke allt. äfven Ul-
traprotestanterne äro på fötter; äfven de
vilja. bilda en förening för att, såsom de
säga, trygga sig möt kathölikernes intriger
och förföljelser och förekomma Unionens
upplösning, hvilket: -helt och hållet skulle
spela dem H händerha på kätholikerna. Men
med erfarenhet af hvad katholska föreningen
utrvältat, kan ingen regering vava. likgiltig
för dylika associationer, serdeles i Irland.
Men sätter den. sig emot denna, så får den
de håda hufvudpartier, livari det olyckliga
irland är söndradt, till hufvudfiender, och
förminskar ganska mycket sitt infly tande i
Underhuset, .
Under sådana omständigheter är det vis-
serligen icke unvderligt om ryktena rörande
Ministerförändring alltjemnt ökas, och om
I denna af Torys framställes såsom enlig med
konungens egen önskan. Att ministeren är
omhvärfd af stora och svåra bekymmer är o-
stridigt; ätt icke den möjligen kan reda sig.
derur,. lärer dock knappt någon tänkande
person , :, som ej är allt för ewsidig) he-
ka. Å andra är det endast starrblinda A-
ristokrater möjligt att på allvar tro det en
Tory-ministere bättre skulle komma tillrät-
j ta med de kinkiga förhållanden: som nu öf-
verallt yppas inom England,