den ullamnade Luta Frosten 1nuivudstaden;
men har i förhastande så förplumpat sig
dervid, alt han svårligen lär undgå en hals-
brylande Action, såvida han ic ke dessförin-
nan får Indragsmakten om halsen. Han har,
i sitt sista Onsdagsnummer, berättat huru
ett oblidt öde träflat Öfv erste- Lieutenant de
Mottonis förslag att befordra commumnica-
tionen emellan malmarne;? hurn den sist-
nämnde försummat den formaliteten — att
förete Kongl. Maj:ts Tillstånds-Resolution.
och, derföre blifvit afspisad med ÖfverStåt-
hållare-Embetets Afslags-Resolution; huru
stadens Råd och de Äldste skola yttra sig
om inrättnihgen bör qväfvas i sin linda, el-
ler uppdragas åt infödd Svensk man; samt
slutligen huru allt detta innehär en faderlig
omsorg för bibehållande af allmän säker-
het och hvad dermed gemenskap äger.
För att förklara för sina Läsare den sto-
ra gåtan huru allmän säkerhet kan störas
genom Herr de Mottonis Post, yttrar Stock-
holms Tidning i en not, att oroligheter sä-
kert skola utbryta bland Tidnings- Mada-
merna, i fall de genom samma Postlinrätt-
ning mista sin förtjenst af Tidningsbärandet.
Under förespeglingen af denna våda upp-
manar han samma Madamer att pocka på
lifstidspensioner, 1 fall inrättningen skulle få
Högvederbörligt tillståndsbref. — Nu frå-
gas billigt — huru har Stockholms Tid-
ning, som hittills alltid röjt stadga och kär-
lek för lugnet, kunnat så förplumpa sig på
denna farliga yttersta tiden? Hvar och en
inser kitt, att hans not innehåller den brotts-
ligaste uppmaning till myteri och uppror
Fat kärringerrf: denna uppmaning är de-
sto oförlåtligare, som han borde känna af
Hr Fredholms Memorial i det bekanta Vat-
ten-målet huru Kittretlig tiden nu är; huru
vi hvarje ögonblick riskera att springa iluf-
ten genom elt enda löst ord, emedan veder-
börande äro ex öläcio i en ängslan som om
de natt och dag väntade Wiborgska smällen.
Det är väl sannt, hvad åklagaremakten af-
ven visligen anwärkt, pemligen att Svenska
folket ännu icke är moget för dir ekta po-
litiska bearbetningar; men gummorna äro
dock. de mognaste af alla, och det var der-
före aldrafarligast att börja irritera dem,
under sådane oss niära omgifra unde oro-
ligheter; som est rum i S:t Peter ;sburg
och Preussen. Kan Stockholms Tidning,
ehuru salarierad han, enligt Ålderman Argi
attest, må vara, undgå å action för sitt sned-
språng; — så kan han mera än vi.
Men det är icke nog härmed. En ond an-
de- tyckes hafva bolt i den perma hvar-
med han skref det olyckliga Onsdagsnumret.
Han har, i samma artikel, äfven infört en
ordagrann citation nr: Kongl, Maj:ts allernå-
digste Afslags-Resa ation på Öfverst-Lieute-
nant de Mottonis supplik att få söka befor-
dra communicationen emellan malmarne ge-
nom en Bref- och Paketpost. Stockholms