Marinha, som lofvade regeringen hörsamhbet;
deruppå blefvo samma dag polissoldaterna,
1600 man, (äfven bär innerligt hatade) in-
skeppade till Fort Villegagnom; under det
man hotade dem, att släppa deras fier der,
den 26 bataillonee, lösa på dem. Den 15
flyttade senatorernas kamare sina sessioner
till palatset, för att, nära de Deputerade,
lätt kunna kommunicera sig med dem, och
Assamblea förklarade sig permänent. Man
utgaf proklamationer; förmanade att icke
befläcka äran af 7 April, Natiomalgardet
blef definitivt decreteradt, och slutligen
bildade sig den 16 en ny Batalhon dos offi-
cioes Soldados, i hvilken officerare af aka
grader inträdde som soldater, besatte de vig-
tigaste posterna, och nu såg man Öfverstar,
med gevär och patronkök, stå på post. Så-
dana. ansträngningar erinra om Preussarne
1813, och historien glömmer dem icke.
Tropparne blefvo partivis inskeppade till si-
na provinser, många officerare afskedades,
flyttåde o. d. och allt hvad man ännu den
20 hörde talas om antändning af tullhuset,
ansågs blott som prat. Den 22 åtskiljde
sig åter de begge kamrarne och all ögon-
blicklig fara har upphört; dock märkes ver-
kan af de förminskade tullinkomsterna gan-
ska eftertryckligt, Regentskapet och mini-
steören arbeta ifrigt — få se hur det går.