var gifvet att fabrikörerne, hvilka icke utan betydlig förlust kunde rätta sig efter den, skulle upphöra :att lemna arbete och att arbetarnes nöd skulle bringa desse-iT7 förtviflan, Man borde icke, säga de, :lofva oss annat än hvad man kunde hålla. Således samlades från ella håll elemenrz ter till den stora branden. Några fabrikö-s rers oförsigtiga utmarande och oskickliga uppförande bidrog mycket till dess sut: brott, Sa Några ord om Lyonska Sidenarbetarnes fysiska och moraliska egenskaper. De bilda inom den otaliga familjen af konst närer en afdelning, som her ganska skarpa karakterer, och hvilkas utmärkande kännetecken i synnerbet äro3s blek by, antingen spensliga eller ock afvattensot uppsvälde lemmar, af nervsveghet förslappad kropp och en vext under medelmåtten. Sådan är vanligen en Lyonsk Sidenarbeteres kropps koustitution. I deras anletsdrag ligger något enfaldigt och tölpaktigt (likväl gif vas nndantsg); under samtöl är deras uttal långsamt och släpande, : Deras kropp saknar proportioner, och de ha en egen gång. Fill lynnet är Lyonska : Sidenarbetareo from, oförargerlig -och fastväxt vid sina fördomar. HBans förstånd är för det mesta inskränkt, ban harmnästan inga idCere Man anmärker något eget i hans triviala språk, som består i den bemärkelse han ger. vissa ord, dem han på det vidunderligaste sätt förvränger från hvad de annars betyda, Likväl blifva dessa handtverkares fysiska egenskaper för hvar dag mindre utmärkande och karakteristiska. Efter revolutionen bar det som utmarkte och skiljde deras yttre från andras småningom försvunsvit. Före de sista händelserna satte sidenarbetarne, då brist på arbete bragte demi nöd, endast en slags vis inertie mot det I trängande behofvet, De lataste bland dem I ströko kriog gatorna och tiggde; och man I har intet exempel att de under denna kvitiska tid samlade sig för att söka bindra autloritleternas åtgärder. Likväl innebåller stadens arkiv berättelser om uppror, som de tillställt; de deltogo i oroligheterna år 1793. Desse arbetare, som veckan igenom träla som slafvar, förstå icke att, när handeln och fabrikerna blomstra, sätta, sig i skygd mot det elände som väntsr dem när handeln råkar i vanmakt. Om söndegarne och måndagarne förstöra de hvad de under veckan förtjent. De tänka aldrig på framI tiden, och lefva således i största armod, Den som kundE lära dem förstå fördelen att spara ihop ef sin förtjenst, skulle bevisa dem en ovärderlig välgerning och bereda dem en lyckligare framtid,