te kunde knappast förse honom med sina nödvändigaste behof; men slutligen repade han sig, och han har under kejsar-tiden och restaurationen tio gånger befunnit sig i sämre omständigheter. Således är allt hvad man sagt om cdessa arbetares djupa elände, -om deras af hunger insjunkna anleten och afmagrade lemmar, om de slarfvor som knappast skylde deras kropp, en fullkomlig osanning. Vi medgifva likväl att de icke hade tillräcklig förtjenst. Under sådana förhållanden se vi dem förena och organisera sig, samt stifta samfund som rådslå om och slutligen yrka på en tariff. Denna bestämmer priset för hvarje slags tyg som är handarbete; den är bindande för fabrikören, som måste foga sig efter densamma, men icke för arbetaren, kvilken det står fritt att arbeta eller icke. Men af många skäl förändras priserna på tygerna på g ganska kort tid, och i följd deraf stiga eler falla arbetslöner ra; dessa orI saker äro? konkurrensen, som vid vissa tider är större än annars; de ojemna silkespriserba, hg bättre eller sämre qvalitet o. s. Tariffen är ovilkorlig, men de gränder, på hvilka den hvilar, äro underkastade förändringar. I ett annat hänseende rubbar den handelsfriheten och förstör i i följd deraf handeln sjelf. Den är något sitivt, inkastadt i en sakernas ställning som helt och hållet är ombytlig. Om fabrikören vinner, så skall han betala arbetslön, utöfver hvad tariffep stadgar; om han der1 emot har liten eller allsingen vinst, så skall oan heta!a under tariffen eller också ej -be-tala något, ty lagen och sunda förnuftet kunna ej tvinga honom att ruinera sig. Viljen J att arbetoren skall förtjena? Bestämmen då icke pyuletslönerna, men söken ge handeln lif. Då Lyons industri krönes med framgång skrifver arhotaren lagar för fåbrikörens vid ett motsatt förhållande måste han bero af den sednåre. Fabrikörer, arI betare, förvaltare, menniskor af alla kiasser i Lyon veta att en tariff är ogörlig, otänkbar och ytterst vådlig, Men arbetaren har envist fordrat en såIdan. Samlingar ef flera tusen arbetare bildades de sista dagarna af Oktober; upproret gick genom Lyons gator, väl ännu icke. med väpnad hand, men dock viss om sina krafter. Vi veta att autoriteterna kunna åberopa wissa svåra omständigheter för att rättfärdiga sitt eftergifvande; men vi vilje anföra facia, hvilka de icke kunna förneka. De lofvade en tariff, det vill säga en overkställbar åtgärd som af dem godkändes; de fastst ide tar iffen, slutligen antogs icke denna fars ff Af du JdJosusutann Ja Af Ja h2daAa fa fasnsen handeln och deras verkstäder fått mera Uf; och af alla manufacturstäderna led Lyon minst. Arbetaren förtjenteicke nog; hansarbe-. i