icke att sätta Hr Pontin såsom beskrifvande
Författare i bredd med, och kanske fram-
för sjelfva Lady Morgan, ty det är icke nog
dermed att Kans intre:santa framställnings-
sätt fängslar uppmärksamheten, man slutar
äfven med att älska honom för hans klara,
.osökta, enkla reflexioner och den fosterländ-
ska anda som genomgår det hela.
Genast på första sidan rycker Författaren
ovilkorligt till sig Läsarens hela uppmärk-
samhet gerom den betraktelse han gör öf-
ver Sverige såsom ett litet Europa för sig.
Dess flora, dess trädslag, dess malmer och
bergarter, dess landskapsbildningar dess sjö-
ar, floder, vattenfall, dess herrgårdar, allt
framställes här i hastiga och träffande drag
såsom motbilder till hvad man resey vid-
sträckt omkring för att se i andra länder,
På en resa i Tyskland, blir naturligtvis
den Tyska postiljonen som utgör ett inven-
tarium. I så många äldre Tyska romaner, ett.
ibland de första föremålen för den resandes
Byfkenrhet. : Vi meddela Författarens be-
skrifnisg på dessa offentliga personer så-
som ett-pref ibland många , huru han vid
hvarje teckning i förbigående, och utan att
deraf göra några episoder förstått att inflä-
ta anmärkningar, öfver seder och inrättnin-
gar, som lemna Läsaren sjelf tillfällen till
intressanta jemförelser med våra egna.
Tyska postillionen, som förr varit en näs
stan europeisk benämning på en grof, obore
stad karl, är nu en tyst, allvärsam, nykter
kask, hvilken endast. sysselsätter sig med si-
na hästar, med vagnshjulens riktiga lopp i
de djupa spåren på nästan oberedda vägar,
blåser i sin lilla trumpet — och stundom
icke illa, — så snart någon mötes eller man
är nära en station, och synes för öfrigt icke
gifva akt på, om någon eller hvem som å-
ker i vagnen. En eller annan gång stan-
par kan vid betes-ställen eller krogar, på
bestämda afstånd, då värdsfolket genast ut-
konimer, ger hästarna vatten, och några
starka skifvor af ett gqvarter-tjockt mjukt
bröd, som synes vara limpa. SjeMf förser
sig väl knsken också med en eller annan
schnapps, men nästan aldrig så mycket, att
det märkes störa hans redighet: en följd kan-
ske af det svaga gradtalet på Tysklands
bränvin, hvilket sällan båller öfver 32. Den
vya Postiljons-staten lärer vara inrättad på.
militärisk fot, hvadan också en bestämd di-
gciplin råder. Man sade, att personer der-
ifrån kunna befordras till tjenster inom ar-
mden. Då skulle jag tro att de tjenligast
kunna anställas: vid ridande artilleri; ty med
dylika lämpoör fortskaffa de sin vegn, hvil-
ked de nästan alltid köra ridande.
(Forts, e. a. g..
Fn 3 na Se, GÅ
a mr mT AA mv PA mv