Article Image
Till följe af. Justitve-Canziers-Emhetets, redan inför Välloflice Kämners-Rätten företedde förordnande, får jag nu äran framställa grunderne för det åtal, som blifvit anställdt emot Utgifvaren af Tidningen: Aftonbladet i Stockholm, i anledning af en, uti N:o 263 af samma Tidning införd artitikel, rörande ett rykte om några Brunnars förmenta förgiftning här i Hufvudstaden. Artikeln var af följande lydelse: En berättelse har under nägra dagar cirkulerat, att en piga, som sent på aftonen i Fredags i förra veckan, kommit till Brunnen vid Södermalmstorg för alt hemta vatten och anträffat en karl som hade hållit på alt bryta upp dörren till bruunshusect, och att han vid åsyn af pigan samt en karl, som jemväl tillkommit, bade begifvit sig på flykten, men i brådskan glömt efter sig tvenne strutar, hvilka pigan medtagit hem till sitt Herrskap, och som vid undersökning funnits innehålla arsenik. — Ryktet har för byarje dag utstyrt denna händelse med en mäpgd biomständigheter och olika beskrifningar på karlens utseende. Vi sätta för vår del icke allt för mycket tro härtill; men märkvärdigt är, att man i går hörde omtalas ett dylikt förgiftningsförsök vid. den så kallade Norra eller S8urbrunn. Då berättelser af en så ohygglig art äro för mången oroande, vore det väl, om de personer, från hvilka de först utkommit, underrättade Autoriteterpne derom, och allmänheten finge sig bekant hvad som verkeligen kan hafva passerat, hvilket synes vara det endå medlet ått förekomma en sådan panisk fruktan, som den, hvilken för några år sedan rådde 3 många hus för den heryktade Mamsellen t Pelisen, under hvilken förklädnad en tjuf påstods hafva insmugit sig såsom föregifvcn slägtinge 1 ett hus, der MHerrskapet tillfälligtvis var bortrest. Det torde i allmänhet icke kunna nekas, att en hbyår, som omtalar, eller upprepar ett rykte, vare sig i tal, i skrift eller i tryck, derigenom äfven för egen del bidrager till dess utspridande; att då rykten omtalas i tryckta skrifter, dessa sednares författäre mera än andra befrämja utspridandet, emedån tryckpressen är ett både hastigare, allmännare och varaktigare intellectuelt befordringsmedel, än tal och handskrift; samt slutligen att Tidningsutgifvare i ännu så mycket högre grad bidraga till ett dylikt spridande, som den periodiska pressens större inverkaw på allmänheten, än den vanliga bokpressens, af ingen au mera lärer betviflas. Utgifvare af Dagblad och periodiska Skrifter äro också af detta skäl, genom 4:de 7:de Mor mentet Tryckfrihets-Förordningen, som orden lyda, framför andra, erindrade om cett rätt bruk af Tryckfreiheten,. Om derföre sjelfva föremålet för ett i Tidning inför Allmänheten omtaladt rykte; vore en påtaglig osanning, så följer således deraf, att Utgifvaren, som dermed, vare sig af elakhet :eller al lättsinnighet framträdt, sjelf iklädt sig den förhöjda ansvarigbeten , som si Lagen finnes stadgad, så vida han nemligen icke, 1 så bestämda ordalag, och med framställning af så tillräckliga och bindande motskäl till alla delar, vederlagt det rykte han omtalat, att ingen kan deraf förvillas eller förledas, Såknas all sådan vederläggning, har Utgifvaren gjort sig delaktig af en lögnaktig uppgift. Finnes deremot en vederläggning, mevu endast half, eller bvad värre vore, likasom med beräkning motsagd, har Nan, jemte en alltid qvarstående lögnaktig uppgift, gjort en vrängd framställning till allmänhetens förvillande och förledande, Kommer nu vidare härtill, att ryktet vore serdeles osannolikt så att utgifvaren sjelf ej hade skäligen bordt kunna låta sig deraf förvillas; eller att det rörde föremål, som på det aldranärmaste anginge hela allmänhetens lif, helsa, trefnad soch nödvändigaste behof, så alt det nästan företrädesvis framför de flesta andrå vore egnadt att uppväcka och nära en stundlig oro och

16 december 1831, sida 5

Thumbnail