uppstod ett fasansvärdt oväsen, (tumulte ef
fSroyable). Från alla hålt skriker man: til:
ordningen, till ordningen. Presidenten rin-
ger förgäfves i klockan. Conseljpresiden-
ten står stilla med armarne i korrs och vän-
tar att lugnet skall återställas. Skriken fort-
fara dock med våldsambet.
Kammarens President. Kamarens värdig-
bet, Kamarens rältvisa fordrar att afhöra
de förklaringar talaren önskar gifva, (Till
ordningen, till ordningen.)
Conseljpresidenten. Jag ber kamaren om
förlåtelse . . . (Ordningen, ordningen.) Jag
är ledsen att, under värmen af discussionen
hafva begagnat ett uttryck... (Ordningen,
ordningen.) .
(Hela kamaren är i den våldsamastejjäs-
ning.)
- Jag har den äran att å nyo upprepa det
jag af vårdslöshet nyttjat ett uttryck som
möjligen kunnat såra en ledamot af kama-
ren (Ah, ab. Långt och stormande afbrott.)
Men, mine Herrar, tillåten då att man
får förklara sig, tillåten att. man får höja
rösten när man anklagas, Jag har ej haft
för afsigt att förolämpa någon. . Finns det
väl någon som kan misstro mina afsigter?
En röst till höger, Ja!
Conseljpresidenten. Hvem är det då? må
han helt öppet förklara sig.
Ar Dupin d. ä. Skada att man ej kan se
och höra detta i Lyon!
Hr Faure. Ja det är för Lyon vi äro här
och icke för Hr PåErier eller Hr Mauguin.
Kamarens President. Men, mine Herrar,
varen. då en gång tysta!
(Lugnet återställes småningom och Con-
seljpresidenten börjar å nyo; efter några ö-
gonblick äro väsendet åter i full gång ändt-
ligen stannar han och yttrar:)
Det är icke frihetens vänner som så der
beständigt afbryta mig och våldföra tribu-
nens frihet. e
Hr Sans. Och ni, pi är ingen vän af
-moderationen! Under dylika utfall fortfar
discussionen till dess ändtligen votering öf-
ver adressen företages och sessionen slutas.
gar i oqvädings-vägen å båda, sidor vo-
10 uttömda, utan att man likväl ännu
skrvidit till handgrepp, skrek den ene:
Sakramentskade Iadividu och nu först
böriades slaoesmålet.