pULrTavt RaAUldi til UCN 20 sistl. Nov. Bvarultl med anledning af oroligheterpne i Lyon, Con-seilpresidenten Herr Casimir Påcrier begärde ordet för att yttra sitt missnöje och sin ledsnad deröfver att oppositionen alltid sökte gifva Ministeren skulden för alla landets olyckor. Dervid fästade han sig i synnerhet vid Herr Maugnins nyss lörut fällde yttranden. Kamaren hade emedlertid innan Conseilpresidenten fick ordet beslutit discussionens slut Aa clöture) och ett förfärligt buller uppstod nu, emedan någre, helst oppositionen, ville bevisa att när clotire var beslutad ingen vidare fick tala, under det andra, bland dem äfven Kamarens President Herr Girod de VAin, påstod: att enligt reglementet egde en Konungens Minister alltid rätt ätt bli hörd, antingen clöture vore bifallen eller icke. Herr Conseilpresidenten förmådde emedlertid ieke göra sig hörd annat än i korta afbrutna wmeningar. Att ban härvid förlorade tålamodet kunde vara förlåtligt, serdeles som det är en känd sak, att Haus Excellence ej af naturen blifvit öfverflödigt utrustad med denna himmelska , och, i våra bistra tider, för Ministrar ganska nödvändiga gåfva. Hr Perier började sjelf bli något obetänksam isina yttranden, tumultet derutaf naturligtvis ännu vårre och då ban fann sig befogad att bedja om ursägt för sin öfverilning fick han icke heller ljud. Vi införa här en del af denna stormiga debatt hvilken helt och hållet rörde sig inom personlighetens område — för att mera åskådligt framställa hela förloppet: Conseljpresidenten. Herr Mauguin har yttrat . .. (Hastigt afbrott.) Är det väl J som yrken tribunens fribet? Röster till höger. Det är ni som våldför den! ; Hr Sans. Discussionen är förklarad för slutad. Conseljpresidenten. Nej! den är ej slutad. (Jo Jo,). Conseljpresidenten. (med styrka till högra sidap;) Det ären J som yrken tribunens frihet och J låten mig icke få tala , . Jag har rätt att tala och jag utöfvar min rättigbet. (Våldsamt afbrott till höger och venster.) Hr Sans, Discussioven är slutäd. Ni kan ej åter öppna den. Det beror blott på er att återföra fred och ordning bland våra öfverläggningar. Ni åkallar beständigt moderationen och ingen är mera våldsam än ni sjelf. (Buller och starka afbrott.) Conseljpresidenten. Ingen kan mera än jag önska att fred och ordning måtte herrska vid kamarens öfverläggningar, och när jag fått tala ut är jag viss på att alla, med undantag blott (här menades Mauguin) af en enda Individu) , , ., (Vid dessa ord ) Detta påminner om den gamla Svenska anekdoten om två personer af lagre