HEGELS BEGRAFNING: D. 16 Nov. mellan kl. 3 och 5 e. 0. firades den i Choleran aflidne Professor G. W. F. Hegels högtidliga likbegängelse. Sedan samtlige Professorer och studerande vid Universitetet, äfvensom den förevigades talrjka vänner och äldre lärjungar kl. 3 samlats i Universitets-byggnadens Aula, höll Akademiens nuvarande Rector, Dir Maiheinike, hvilken genom den förtvoligaste vänskap varit förenad med den afsomnade, ett tal, uttryckande allas smärta och kärlek, hvilket gjorde ett djupt intryck på församlingen; i få men kraftiga drag framställde ban en teckning af den djupsinnige tänkarens personlighet och snille, hvilken ännu för få dagar sedan, omgifven af Kolleger och vettgirige ynglingar, var i en glad och liflig verksamhet, då den rysliga sjukdomen gryt bortryckte honom, och tillade den tröstande betraktelsen, att den bortgångne skulle evigt fortlefva som gruudläggare, af ett oförgävgligt filosoliskt system. Samlinaen begaf sig härpå till sorghuset och uppe ställde sig der i procession efter likvagnen, dsn de studerande öppnade, under anförande af marskalker, och efter dem följde en lång rad af ekipager. Sorgtåget gick stora Fredriksgatan genom Oranienburger porten till den evangeliska kyrkogården, hvarest den afsomnade, enligt yttrad önskan, fick sin graf bredvid sin store föregångares, Fichtes. Vid densamma uppträdde Kongl. HofRådet Förster, den äldste af den dödes då församlade lärjangar, och eghade i deras namn nå) Iblaud några Negerstammar brukas det, att bä: igemam inviga sig åt döden, :