vet Ms ännu en gång tryckte han min hand och störtade sedan ur hyddar, — Den o0mensklige fadren hade lugnat återgått till sitt arbete, och jag begaf mig med beklämdt hjerta åter till staden. Jag gick genast till Brasilianska agenten, Hr lUguerras, och sökte utverka hans bistånd, Förgafves; hans makt sträckte sig icke så Fångt. Ännu en gång bestormade jag den känslolöse slafbandlarens bjerta, Åen han bad mig blott att förskona sig från sådana barnsligheter, så attiintet annat återstod för mig än att lemaa honam med bopbina tänder Tvänne dägar derefter skulle en remiss af goo slafvar afgå till Rio de Janeiro. I hopp alt ännu en gång få se uch skanka mitt deltagande åt den sköna Zou:i, begaf js mig till bryggan der de skulle embarquera. Slafbandlaren stod främst med in cigarr i munnen och gläde sig öfver ten säkra vinsten. Efter en stunds förlopp varseblet jag Zouri, som nu var I ordningens att stiga I båten, hvilken förde de olyckliga om bord på slafskeppet. I det ögonbhek hon framtåadt på ystersta nudan nf bron, kastade hon en talande blick tillbaka, och jag. som följde alle henanas rörelser, blef barvid varse Zando, stående tät bakeur slefhardlaren. Et appmuntrande ögonkast af honom, och Zouri störtade sig i vattnet, Med blix:ens hastiehet stötte Zando ex knif i hröstet på slafbaadlaren, och försvann darefter I qåguna, Deras ed var uppfylld. O.