vet Ms ännu en gång tryckte han min hand
och störtade sedan ur hyddar, — Den o0-
mensklige fadren hade lugnat återgått till
sitt arbete, och jag begaf mig med be-
klämdt hjerta åter till staden.
Jag gick genast till Brasilianska agenten,
Hr lUguerras, och sökte utverka hans bi-
stånd, Förgafves; hans makt sträckte sig
icke så Fångt. Ännu en gång bestormade
jag den känslolöse slafbandlarens bjerta,
Åen han bad mig blott att förskona sig
från sådana barnsligheter, så attiintet an-
nat återstod för mig än att lemaa honam
med bopbina tänder
Tvänne dägar derefter skulle en remiss
af goo slafvar afgå till Rio de Janeiro. I
hopp alt ännu en gång få se uch skanka
mitt deltagande åt den sköna Zou:i, begaf
js mig till bryggan der de skulle em-
barquera. Slafbandlaren stod främst med
in cigarr i munnen och gläde sig öfver
ten säkra vinsten. Efter en stunds för-
lopp varseblet jag Zouri, som nu var I
ordningens att stiga I båten, hvilken förde
de olyckliga om bord på slafskeppet. I
det ögonbhek hon framtåadt på ystersta
nudan nf bron, kastade hon en talande
blick tillbaka, och jag. som följde alle hena-
nas rörelser, blef barvid varse Zando, stå-
ende tät bakeur slefhardlaren. Et app-
muntrande ögonkast af honom, och Zouri
störtade sig i vattnet, Med blix:ens ha-
stiehet stötte Zando ex knif i hröstet på
slafbaadlaren, och försvann darefter I qå-
guna, Deras ed var uppfylld. O.