StuUnNnAabiadt Iforut tull AP JUSLULITVIDNDUUASmannen öfverlemnat, hvarefter han slutar på följande sätt: Och att min klagan så väl som de nyttjade uttrycken eller order deruti äro lagliga, har jag under fortgången af Tryckfrihets-actionen bevisat, så att det endast ålerstär att pröfva, om anklagelsen är falsk eller öfverensstimmande med sanningen — och denna pröfning tillkommer RiksRält — och denna Riks-Rätt tillkör Hr Justili:eOmbudsmannen att sammankalla; denna Hr Justiitie-Ombudsmannecns pbgt är i Grondlagen föreskrifven; min klagan eller orden som uttrycka min klagan äro hemtade ur Sveriges Lag — äro således Lagliga tutill dess Riks-Rätt pröfvat min anklagel-e; befinnes deu falsk, wndekastar jag mig det straff, som lagen bestämmer, nemligen det som är närmast dödsstreffet: ett sådant strat mäste anses som en säker garanti att ingen gör en sådan anklagelse som jag gjort, utan att ega fulla bevis, eller befaras bör, att en sädan klagan obehörigen göres. Lagen men ej godtlycket mäste således afgöra min klagar, ty den är både till form och ord laglig; minst af allt åsyftar den smildelse, utan tvärtom att vinna rättvisa emot Lagens yåldförande, och sådant tillkommer cj Kilmvers-Ratt, utan -Riks-Rält; eadast vid RiksRätt kav JlHögsta Domstolen lagligen rättfärdiga sig eller afskudda sig min anklagelse; jag har gjort mig förvissad, att bärom finnes blott en tanke. Hr Justitie-Ombudsmannen afslog ej min begäran då jag aflämnade min ofvan omförmälde klagan öfver vrängvisa af Commerce-Collegium, GeneralTul!-Styrceisen och Sjötulls-Rätten, utan hänviste mig blott till Justitie-Canzlers-Embetet, hvilket Pimbote ioför Konungen förklarade, alt jag hade fog till min förda klagan, och att jag hdit förlust. Af den förra omständigheten celler att Herr Justitix-Ombudsman icke afslog min klagan, slutar jag alt Herr Justitie Ombudsman ej sjelf fuvpit den obehörig, och af den sednare omständigheten, eHer att Justitie-Canzlers-Embetet förklarat mig äga fog till samma min klagan, och alt jag Hidit förluster, hbvarpå det torde tillåtas mig specielt få fästa Herr: Justitie-Ombuadsmans uppmiärksambet (sanningen hävaf inbentas af Hr Justitie-Canzlerns Memorial, som fiunes 1 akten,) kan jag ej annat finna, än att samma klagan utgör ett lagenligt föremål för Hr Justitie-Ombudsmans Embets-åtgärd, äfvensom att Hr Justitie-Ombulsman utan allt ogect äfveutyr kan inför Riks-Hit, vå sätt jag avhållit, och nu åter på det .mest bestävda sätt anbäller, upplaga och fullfölja denna min klagan. Vi tveka icke att yltra, det denva skrift måste sätta Il Justitie-Ombudsmannen i mycket bryderi. AA ena ;sidan säger grundlagen, att Riks-Rätt anställes på JustitixOmbudsmannens eget äfventyr: å den andra bar Hr Sundbladt redan ett beslut, att rätten är honom nekad vorden. Hufvudfrågan är således buruvida detta beslut kommer alt lämpas på Högsta Domstolen, för det den icke satt honom i tillfälle att utföra sitt åtal; och allmänva nyfikenheten kan icke annat an vara i hög grad spänd på utgången häraf, Be Sundbladt haräfven begärt Just. Ombudsmannens embets-uppmärksamhet å det emut honom auvställda —tryekfrihetsmålets bavdlöggning i Högsta Domstolen, hvars samtelige Ledamöter, med undantag af en, förklarat sig jäfvige att. dermed taga hbefattning. ; Shiritvervhinoen det amfrännde trvckfpi