nyss antydda. farhågan att några spannemåls-
transporter icke skola hinna ankomma sjö-
ledes, i hvilket fall en verklig hungersnöd,
jemngod med den sista i vestra provinserna
anses oundviklig. Äfvenså klagas det i he-
la den delen af Halland, sora består af lerjord,
öfver förtviflade utsigter. Vi införa här
nedan ett bref från detta ställe som blifvit
oss meddeladt; det är af den 16 November:
Efter den hungersnöd som under sistl,
vinter öfvergick äfven vissa delar af denna
provins, hade vi i sanning .baft ett dubbelt
hbehof af någon ersättning uti en mera väl-
signad gröda detta år i säd och potatoes.
Olyekligtvis kan den som ser sanna förhål-
landet likväl icke smickra sig härmed. En
stor deblaf länet består af. styf lerjord, som
vid lyckliga omständigheter iiväderleken ger
en vacker och ymnig skörd; men i;år in-
träffade först eit öfverflödigt regn och der-
efter torka, som på många ställen gjorde att
isynnerhet potäterna icke det ringaste kun-
de komma sig före. BDBetta förhållande gif-
ver de. mörkaste utsigterv för vintern, ty de
fattigare bönderne äfvensom alla torpare
och dagkarlar voro redan förut så ntarma-
de, alt de hade intet att förlora. Öfverallt
kan man nu fåven dräng eller piga utan lön,
endast emot födan till våren. Den som har
i friskt mione huru stora skaror i början
af året vandrade omkring, ryser vid åtan-
kan på ett lika öde för nästkommande år.
Jag känner många hushåll, som icke äga
mer är 3 34 veckors lifstuppehälte qvar;
efter den tiden måste barmhertigheten från
statens eller enskildas sida lifnära dem, Det
onda förvärras deraf, att Possesionaterne än-
nu på flera ställen fortfara att bränna upp
säden, och man kan då lätt föreställa sig hu-
vu hvar och en längtar efter årets slut, då
hvänviossbränningen åter skall blifva instäkd.
Absolut brist på spannemålär väl icke, men
sista årets bittra. nöd har så ökat fattigdo-
men att de fleste icke hafva något att kö-
på för. .