tande. Ett enda säkert medel kunde ännu
gifvas att komma till detta mål, nemligen
om K. M:t, för att befordra RB. St. afsigt
med myntbestämningen, och med afseende
på svårigheten att på annat sätt komma: till
ändamålet, skulle i så måtto behaga förän-
dra dess nåd. beslut i det svar Fullmäktige
förut erhållit, att K. M. utsatte en sådan
bestämd tid, och helst på sätt Hr Morsing
yttrade, gevast, efter det Banken erhållit sitt
sista silfverqvantum. Man skulle då utan
tvifvel få se talrika anbud till 136, ja kan-
ske 134 skillingar, för de ännu bristande
700,000 Yr:dr, emedan leverantören kunde
åtnöja sig med en jemförelsevis obetydlig
vinst, då han snart återfick kapitalet i silf-
ver; och hela operationen snart sagdt blott
vore en in- och utvexling af samma valuta;
äfvensom all farhåga i och med detsamma
vore häfven för den stagnation i rörelsen
genom kapitalernas uppsägning, cuär kapi-
talisten icke mera borde hafva skäl att tvif-
la på helgden af den utaf Konung och
Ständer gemensamt beslutade mynthbestäm-
ningslag, som då genast trädde i verksam-
het. Ett sådant beslut å Regeringens sida
skulle utan tvifvel emottagas med största
tacksamhet, och ännu kunna förena de
skiljakliga åsigter som önska reda och ord-
ning i myntväsendet, nian äro oense om
medlen dertill. !