rr a a i Sejder historien om,alla aristokratier, de må ha varit mer eller mindre ;egeunyttiga, mer eller minds:e modererade, Man har ordat mycket om Englands arvistokrati. Den är ett mönster i sitt slag; emedlertid hafva vi (om vi rådfråga samvetet) häfdatecknare i denna: kamare: kan någon säga om kriget. mot vår konstitution, detta så långvariga och olyckliga krig, som pålagt alla nationer en börda, för hwilkende: flesta voro nära att duka under, ej härledde sig från Engelska aristokratiens intresse och gess upprätthållande? ?Man borde, bevara den från smitta af de liberalarider som , börjat gro i England och i Frankrike trädt i dagen. Skulle vi för ett sådan! pris söka ett dylakt element? (Rörelse,) Vi skulle då wilja hvad vi icke måkta. Man, tillverkar i sjelfva verket icke en aristokrati; det är ej nog, för detta ändamål, alt ministrarna ge in ett projekt till kamaren derom, det är ej nog att låta två eller )tre: vältaliga Ledamöter berömma detta. projekt, för att konstituera aristokratien: (skratt.) det är ej, .så bon bildar sig; hon är ett foster af tiden, som frambringar illusionerna, som gifver henne den mo: raliska styrkan eller den. politiska makten, eller båda på en gång. Men tiden! hvar finnen J den? J fästen Er icke vid den förflutna: J väljen uti alla tidehvarf, J vilien att er aristokrati skall leda sin uppkomst från nä:varande tid, från: 1830 års revolution. Jag gillar denna önskan, det är det enda vilkor, på hvilket er aristokrati kan barmonuiera med er nya statsförfattning, med tingens mnärvarande ordning. Utan detta hade man att befara, det bon, tillkommen före de förbållanden som nu ega rum och med en förut vunnen legitimitet, en dag återkallar minnet deraf och söker göra den gällande. (Bral) Men, mine herrar, buru viljen J bestämma och ordna det andra elementet i maktens sammanhållning: förmögenbetens? J sägen Er icke vilja vidröra eivila lagen, med dess egendomsfördelning som alltid låter de stora egendomarne sönderfalla i samma mån de växa tillsammans, och J viljen upprätthålla egendomsrätten i samhället uti det skick bvari J ansen den böra vara, Huru viljen J, utan att rubba civila lagen, ge den nya aristokratien en makt, att med våra seder förena förmögenhetens sammanhållning på få händer? Då vi nu från frågan afsöndrat anspråken på koustituerandet af ett aristokratiskt element, blir saken enklare; vi äga endast att skärskåda den från en synpunkt. Här komma vi hvarandra närmare. ch J sägen: den kamare vi skole konstituera måste vara en modererande makt; den