DEBATTEN RÖRANDE PAIRSKAPET I FRANKRIKE. Den 7. October. Forts. af Odillon Barrets tal :från: N:o 262 af Aftonbladet i Stockholm. . Tälaren går till botten med frågan ochi uppräknar de argumenter man velat göra gällande till förmån för :ien aristokrati; Jeg ämnsr icke bestrida, säger lan, hvad som i denna cpinion befones öfverensstämme med! förnuftets fordringar: det är erkändt att det aristokratiska elementet i ett samhälle her sina fördelar; det är afgjordt att aristokratierna alltid i de tänder som suckat under en grym despotism.,. utmärkt sig för starkare hederskänslag ärofullare bedrifter, högre grad ef patriotism än vissa andra kålasser i sembället, Och bvarföre? Jö, af skäl dem man lätt inser, Om J afsöndren en klass af medborgare från massan af folket, om J sätten den äfver ellmännva lagen, om J tilldelen den större: politiska rättigheter, med ett ord, on: J gifven den: ett högre värde, i dess, egna, Ögan, så är det påtagligt ett J ingifven den en högre tanka om sig sjelf, och att ;menskliga ärelystnaden frambringar elementer af kraft, ära och hederskävsla. På dette: sätt hafva Roms, Venedigs och Evglends anistokratier alltid handlat i mtresket ef deras länders ära och rykibarbet, men detta har varit oskiljaktigt från deras eget högmod och fåfänga, Men om vi vilja undersöka till hvad pris. dessa fördelar blifvit köpta, om vi efterforska huru många individers utvägar att existera blifvit uppslukade i dessa privilegierades behof af existens, huru många generatoner blifvit uppoffrade för detta intresse att regera, så är det nog att läsa historien för att finna, det aristokratierna endast. genom proscriptioner, , statskupper och främmande krig kunnat hålla sig uppe. Historien skall gifva mig rätt härutinnan. Roms, Venedigs och Englands långvariga krig skola tillväckligt förklara: hvilken oblidkelig — nödväddighet ålagt asistokratien utländska krig som ett oeftergifligt vilkor för deras bestånd. Änpu mer: i brist på dylika diversioner är aristokratien i fredstid en kränkning af allmänna lagen, af jemnlikbeten, af allt som talar till menniskans hjerta; då icke krig med andra mukter riktar upmärksamheten åt ett annat håll, då icke inbemsk fejd är å bane, börjar man resonera och undersöka, och hvad blir följden? — Man öfverväger och beräknar sina kraf:er; jemnlikhetsidderna vinna insteg bos alla; man frågar aristokratien hvilka äess rättigheter äro och skärskådar dem; aristokrati en botas och tvingas till reformer; en hladio ctrid Öna sr am den mör matstand.