DEBATTEN RÖRANDE PAIRSKA-
PET I FRANKRIKE.
Den 7. October.
Forts. af Odillon Barrets tal :från: N:o
262 af Aftonbladet i Stockholm. .
Tälaren går till botten med frågan ochi
uppräknar de argumenter man velat göra
gällande till förmån för :ien aristokrati;
Jeg ämnsr icke bestrida, säger lan,
hvad som i denna cpinion befones öfver-
ensstämme med! förnuftets fordringar: det
är erkändt att det aristokratiska elemen-
tet i ett samhälle her sina fördelar; det
är afgjordt att aristokratierna alltid i de
tänder som suckat under en grym despotism.,.
utmärkt sig för starkare hederskänslag äro-
fullare bedrifter, högre grad ef patriotism
än vissa andra kålasser i sembället, Och
bvarföre? Jö, af skäl dem man lätt inser,
Om J afsöndren en klass af medborgare
från massan af folket, om J sätten den
äfver ellmännva lagen, om J tilldelen den
större: politiska rättigheter, med ett ord,
on: J gifven den: ett högre värde, i dess,
egna, Ögan, så är det påtagligt ett J ingif-
ven den en högre tanka om sig sjelf, och
att ;menskliga ärelystnaden frambringar e-
lementer af kraft, ära och hederskävsla.
På dette: sätt hafva Roms, Venedigs
och Evglends anistokratier alltid handlat i
mtresket ef deras länders ära och rykibar-
bet, men detta har varit oskiljaktigt från
deras eget högmod och fåfänga,
Men om vi vilja undersöka till hvad pris.
dessa fördelar blifvit köpta, om vi efter-
forska huru många individers utvägar att
existera blifvit uppslukade i dessa privi-
legierades behof af existens, huru många
generatoner blifvit uppoffrade för detta
intresse att regera, så är det nog att läsa
historien för att finna, det aristokratierna
endast. genom proscriptioner, , statskupper
och främmande krig kunnat hålla sig uppe.
Historien skall gifva mig rätt här-
utinnan. Roms, Venedigs och Englands
långvariga krig skola tillväckligt för-
klara: hvilken - oblidkelig — nödväddig-
het ålagt asistokratien utländska krig
som ett oeftergifligt vilkor för deras be-
stånd. Änpu mer: i brist på dylika diver-
sioner är aristokratien i fredstid en kränk-
ning af allmänna lagen, af jemnlikbeten,
af allt som talar till menniskans hjerta;
då icke krig med andra mukter riktar up-
märksamheten åt ett annat håll, då icke
inbemsk fejd är å bane, börjar man reso-
nera och undersöka, och hvad blir följ-
den? — Man öfverväger och beräknar si-
na kraf:er; jemnlikhetsidderna vinna insteg
bos alla; man frågar aristokratien hvilka
äess rättigheter äro och skärskådar dem; ari-
stokrati en botas och tvingas till reformer; en
hladio ctrid Öna sr am den mör matstand.