monarken sjeil och hans LCamarnilla, Han-
delsen äv följande?
En Söndagsnatt i slutet af Oct. kl: om-
kring 2, väcktes H:s Danska M:t ur sin lug-
na slummer — icke af något aflägse buller,.
kanonskott, rop, eller dylikt phenomen på
afstånd, hvarigenom Monarkerne i djupet
aft sitt palats vanligen först underrättås, om
dågon stor tilldragelse utom detsamma, utan
— af en främmande person, som ryckte
honom i armen och bad honom skyndsamt
stisa upp och följa sig, emedan landet vore
1 uppror; Hans M:t borde och medtaga sin
värja.
Få absoluta monarker hafva väl mottagit
en mera oväntad och kathegorisk uppma-
ning, framställd med mindre omständighe-
ter. Den lärer icke ens varit företrädd af
något Stormägtigste, Allernådigste etc., elle:
efterföljd af någon djupaste, undersätlig
vördnad, trohet och nit m. m. Huruvida
främlingen med djupa bugningar eller annat
underdånighets tecken, beledsagade sin nog
raska framställning, förmäles icke, men att
döma af första helsningen är det föga tro-
ligt.
Hans Danska Majestät är, som man kän-
ner, en enkel, okonstlad man, bos hvilken
Majestätets pomp och anspråk högst sällan
framskymta under den bjertliga medborg-
lighetens drägt, hvaruti Högstdensamme sö-
ker sin egentliga prydnad; oförskräckthet
och kallblodighet utmärka honom äfven.
Ej underligt att han tog det öfverraskande
besöket helt lugnt; vidt utgrenande conspi-
rationer och ramlande throner föllo bonom :
icke in, ty han är älskad och vet med sig
att hans egna intressen äro i full harmoni
med folkets. Han steg upp, ringde på sin.
Kammartjenare, som ändtligen med sömnen
i ögonen ankom; vid skenet af det ljus
denne medhade började Konungen skärskå-
da den besynnerliga fremlingen, hvars själs-
tillstånd redan, i anledning af några osam-
manhängande uttryck efter den första hels-
vingen , börjat förefalla Hans Maj:t miss.
länkt. Detta var en mager blek figur med
lidande och vansinne måladt i den håliga
blicken samt klädd på ett sätt motsvarande
ett dylikt utseende. Han gick fram och
tillbaka på golfvet med stora steg och stir-
radesi en uppslagen bibel den han höll i
högra handen. Vakt inträdde efter uågra.
ögonblick och den olycklize fördes till lader
vakten, der man undersökte hans kläder
dock utan att finna något som kunde göra
bans afsigter misstänkta. Tidens förvirra.
de skick och Danmarks olyckor hade för-
mått bonom att söka tillträde till Konun-
gen, den han ville uppmana att afhjelpa.
dem. Dessutom var han busvill och hade
i slottet sökt ett skydd mot det kalla ned-
strömmande höstregnet. Vid undersök-
ning med Holfolket befanns att posterne
låbtt hannm nassera I den tanke att han