monarken sjeil och hans LCamarnilla, Handelsen äv följande? En Söndagsnatt i slutet af Oct. kl: omkring 2, väcktes H:s Danska M:t ur sin lugna slummer — icke af något aflägse buller,. kanonskott, rop, eller dylikt phenomen på afstånd, hvarigenom Monarkerne i djupet aft sitt palats vanligen först underrättås, om dågon stor tilldragelse utom detsamma, utan — af en främmande person, som ryckte honom i armen och bad honom skyndsamt stisa upp och följa sig, emedan landet vore 1 uppror; Hans M:t borde och medtaga sin värja. Få absoluta monarker hafva väl mottagit en mera oväntad och kathegorisk uppmaning, framställd med mindre omständigheter. Den lärer icke ens varit företrädd af något Stormägtigste, Allernådigste etc., elle: efterföljd af någon djupaste, undersätlig vördnad, trohet och nit m. m. Huruvida främlingen med djupa bugningar eller annat underdånighets tecken, beledsagade sin nog raska framställning, förmäles icke, men att döma af första helsningen är det föga troligt. Hans Danska Majestät är, som man känner, en enkel, okonstlad man, bos hvilken Majestätets pomp och anspråk högst sällan framskymta under den bjertliga medborglighetens drägt, hvaruti Högstdensamme söker sin egentliga prydnad; oförskräckthet och kallblodighet utmärka honom äfven. Ej underligt att han tog det öfverraskande besöket helt lugnt; vidt utgrenande conspirationer och ramlande throner föllo bonom : icke in, ty han är älskad och vet med sig att hans egna intressen äro i full harmoni med folkets. Han steg upp, ringde på sin. Kammartjenare, som ändtligen med sömnen i ögonen ankom; vid skenet af det ljus denne medhade började Konungen skärskåda den besynnerliga fremlingen, hvars själstillstånd redan, i anledning af några osammanhängande uttryck efter den första helsvingen , börjat förefalla Hans Maj:t miss. länkt. Detta var en mager blek figur med lidande och vansinne måladt i den håliga blicken samt klädd på ett sätt motsvarande ett dylikt utseende. Han gick fram och tillbaka på golfvet med stora steg och stirradesi en uppslagen bibel den han höll i högra handen. Vakt inträdde efter uågra. ögonblick och den olycklize fördes till lader vakten, der man undersökte hans kläder dock utan att finna något som kunde göra bans afsigter misstänkta. Tidens förvirra. de skick och Danmarks olyckor hade förmått bonom att söka tillträde till Konungen, den han ville uppmana att afhjelpa. dem. Dessutom var han busvill och hade i slottet sökt ett skydd mot det kalla nedströmmande höstregnet. Vid undersökning med Holfolket befanns att posterne låbtt hannm nassera I den tanke att han