suveränetet på jorden, Styrkan tvingar blott; den öfvertalar ej. Den öfvertalande förmåg an tillhör en helt annan suveränelet, En endas vilja, mångas vilja, allas vilja — allt detta är blott ena mer eller I mindre fruktansvärd styrka; men ingen af dessa viljor eger, i sin egenskap deraf, Sö hvarken till någon lydnad eller värdRa pe (Forts. e. a. g.)