vC ICKC OM adel Sedermera baltt UlrceklUGe Lill Helsingborg. Sistl. Onsdag aflemnade de EHrr Handlande, som blifvit anmodade alt svara på Herrar Banko-Fullmäktiges frågor, dessa svar, hvilka, ehuru införda i ett annat blad, vi tro !oss böra meddela våra Läsare. Herrar Arfvedson, Smerling och Hegardt hade förenat sig om ett betänkande: Herrar Morsing och Dn Hj e) Bydberg åter svarat hvar för sig. Frågor: Ierr Crefve Schwerin framställde följande: Tagande för gifvet, att den grund för invexEngen af Bankens sedlar, som lagen angående mynthestämningen fastställer, fö blifver orubblig, såsom ockovrden i denna lags 1 8 lyda, vill det synas mig, att ju längre det dröjer innan Banken öppvas till allmän silfverutvexling, dess svårare blifva ock verkningarue af det nuvarande myntförhållandet på närvingarne. De förhållanden, hbvarpå sig gruudar denna min förmodan, anhåller jag att få antyda i följaude frågor. Ett land, som nyttjar metalliskt mynt, eger i sjelfva myuvtämnet en vara, att, till förehyggande af vexelkursens stigande, använda vid inträffande evanlig import. Di Sveriges nu kurserande mynt icke eger ecgenskapeu af en vara, och importens utrikeseller silfvervärde, efter vegeln, icke kan salderas anno Iunda, än genom exportens utrikeseller silfyervärde: 1. skall icke då den större spannmålsinförskrifuing, som förestår under loppet af år 1532, verka till kursens stigande, och i samma mon till ett högre pris i landets mynt för den behöfvande, på den spanomål som införskrifves? Den kursförändring), eller med andra ord, den miuskning i Svenskar myntets silfvervärde, som blir en följd af en större import, 2. skall (som mig vill synas) också verka till förminskning i det silfvervärde, som producenten erhåller för exportartiklarne, Blir icke en följd af båda dessa sammanverkande orsaker, alt: 3, vexeclhtillgången, nnuder loppet af år 1832, blir mindre än den varit under år 1834, och säledes äfven priset på silfver, som upphandlas mot betalning i Sveriges nu kurgerande mynt, högre än det är nu? Herr Ofverste-Liecutenanten Hjerta framställde följande: Der finnes tvänne alldeles motsatta meningar, angäende den verkan, som kommer att medföras uf kungörandet om tiden för myntvexlingens början, derest det sker under en högre kurs, än den som är colig med myntbestämningsgrunden. Den ena meningen förutspår ett hastigt kursfall, den andra påstår att kursen skall qvarstå, eller möjligen uppspringa, till följd af den erisis i enskilta. kreditrörelsen, som den befarar skall äga ram. Frågas alltsä: 4. skåll vissheten om en blifvande stadga i myntet (som synes vunnen genom Kongl. M:t Näådiga tillkännagifyande om tiden för myntvextmegcens början, samt genom den I lagen för Rikets Ständers Bauk gifna försäkran, att alla stadgar och Reglementen för Bankens rörelse och förvaltning skola upprvättas i noga öfvorensstkmmelse med denna lags