vC ICKC OM adel Sedermera baltt UlrceklUGe Lill
Helsingborg.
Sistl. Onsdag aflemnade de EHrr Handlan-
de, som blifvit anmodade alt svara på Herrar
Banko-Fullmäktiges frågor, dessa svar, hvil-
ka, ehuru införda i ett annat blad, vi tro
!oss böra meddela våra Läsare. Herrar Arf-
vedson, Smerling och Hegardt hade förenat
sig om ett betänkande: Herrar Morsing och
Dn Hj e)
Bydberg åter svarat hvar för sig.
Frågor:
Ierr Crefve Schwerin framställde följande:
Tagande för gifvet, att den grund för invex-
Engen af Bankens sedlar, som lagen angående mynt-
hestämningen fastställer, fö blifver orubblig, så-
som ockovrden i denna lags 1 8 lyda, vill det
synas mig, att ju längre det dröjer innan Ban-
ken öppvas till allmän silfverutvexling, dess svå-
rare blifva ock verkningarue af det nuvarande
myntförhållandet på närvingarne.
De förhållanden, hbvarpå sig gruudar denna min
förmodan, anhåller jag att få antyda i följaude
frågor.
Ett land, som nyttjar metalliskt mynt, eger i
sjelfva myuvtämnet en vara, att, till förehyggande
af vexelkursens stigande, använda vid inträffande
evanlig import.
Di Sveriges nu kurserande mynt icke eger ecgen-
skapeu af en vara, och importens utrikes- eller
silfvervärde, efter vegeln, icke kan salderas anno -
Iunda, än genom exportens utrikes- eller silfyer-
värde:
1. skall icke då den större spannmålsinför-
skrifuing, som förestår under loppet af år
1532, verka till kursens stigande, och i sam-
ma mon till ett högre pris i landets mynt
för den behöfvande, på den spanomål som
införskrifves?
Den kursförändring), eller med andra ord, den
miuskning i Svenskar myntets silfvervärde, som
blir en följd af en större import,
2. skall (som mig vill synas) också verka till
förminskning i det silfvervärde, som pro-
ducenten erhåller för exportartiklarne,
Blir icke en följd af båda dessa sammanverkan-
de orsaker, alt:
3, vexeclhtillgången, nnuder loppet af år 1832,
blir mindre än den varit under år 1834,
och säledes äfven priset på silfver, som upp-
handlas mot betalning i Sveriges nu kur-
gerande mynt, högre än det är nu?
Herr Ofverste-Liecutenanten Hjerta framställde
följande:
Der finnes tvänne alldeles motsatta meningar,
angäende den verkan, som kommer att medföras uf
kungörandet om tiden för myntvexlingens början,
derest det sker under en högre kurs, än den som
är colig med myntbestämningsgrunden.
Den ena meningen förutspår ett hastigt kursfall,
den andra påstår att kursen skall qvarstå, eller
möjligen uppspringa, till följd af den erisis i en-
skilta. kreditrörelsen, som den befarar skall äga
ram. Frågas alltsä:
4. skåll vissheten om en blifvande stadga i
myntet (som synes vunnen genom Kongl. M:t
Näådiga tillkännagifyande om tiden för mynt-
vextmegcens början, samt genom den I lagen
för Rikets Ständers Bauk gifna försäkran,
att alla stadgar och Reglementen för Ban-
kens rörelse och förvaltning skola upprvättas
i noga öfvorensstkmmelse med denna lags