- SS MER. a sf MV ANA
ett citationen icke bevisar någonting, eme-
dan den alls icke är på närvarande fråga
tillämplig. Schlegel söker blott ådagalägga
att man ej bör förhasta sig i omdömet öf-
ver de påtagliga anachronismer som i me-
deltidens monumenter förekomma; men be-
strider ingalunda derag eller andra sådanes
egenskap af anakronism. Serdeles oegen-
nyttigt var det af författaren i Conversa-
tionsbladet, att tillägga den senare citatio-
nen ur Schlegels arbete. Till denna åsigt
(den som ej stötes af anakronismer) kunna
vi nu icke återgå c., ty den bevisar för
oss allt hvad den förmår, derigenom att
den förklarar Anakronismer numera icke
tillåtne eller ursägtlige, och det är just
lufvudsamman af allt hvad vi sagt. Det
enda som egentligen rör åmnet i besagde
artikel och som kunde för oss finnas besvä-
rande i fall det ej grundades på fullkomlig
okunnighet i gamla Spanska historien, är
det påstående, att det vore historiskt sanno-
likt det en Prins af Urgel kunde vara re-
gerande efter det Gyllne skinns orden in-
stiftades - (1429) emedan de sjelfständige
Spanske Staterne icke förr än under Fer-
dinand Catholici tid sammansmälte till ett
helt (1492), och sålunda — påstår Conver-
sationsförfattaren — uppkomfoer en lati-
tud från år 1429 till 1492 för Cataloniens
och audra Spanska Staters sjelfständighet un-
der hvilker tidpunkt eu Prins Urgel kunnat
få nämnde Orden m. m.
Hvad som är sannolikt för författaren
i Conversationsbladet veta vi icke. Men vi
kunna tjena honom med historiska san
ningar, om hvilka han sjelf med — li-
tet besvär kunnat förskaffa sig upplysning.
Att hela Spanska Monarkien först under
Ferdinand Catholici tid förenades under en
spira är obestridligt, men detta skedde re-
dan 1474 och vi inse till en början icke
hvarföre latituden skulle utsträckas till
1492, då den sista Mohriska staten eröfra-
des, ty i denna lärer väl icke författaren
vilja söka några Prinsar af Urgel, Besagde
latitud försvinner dock helt och hållet, då
man påminner sig att redan långt före Fer-
dinands och Isabellas tid och före Gyllene
Skinnets alla sjelfständiga småstater försvun-
nit, och att den christna delen af Spanien
var delad i tvenne stora riken, Arragontenr
samt Castilien med Leon. Den sista sjel-
rådige småfurste var just en Grefve af Ur-
gel som af sin medläflare om Arragoniens
kvora, Ferdinand den rättrådige, tillfång
togs omkring 1412 och dog i fängelse.
Hvad vidare beträffar Cataloniens at förfat-
taren anförda sjelfständighet mellan 1429
och 1492, så förhåller sig dermed så , att
Catalonien redan år 1137, då Raimund, den
siste Grefven af Barcellona och Herre öfver
Catalonien, förmäldes med Petronella, arfyvin-
ge af Arragonien, blef förenadt med Arra-
gonien, hvarifrån det sedermera alldrig var