Fårffat sina krafter, öch den måste upphöra
att bestå, om den vågade vädja till natio-
pens kraft. Denna sednare är oberäknelig.
Om äfven alla Statsmän och Generaler kun-
de bestickas, så skall sådant likväl icke gå
för sig med nationen. Genom diskussioner,
som räckt i sexton år, har folket vunnit föga
i institutionernas frihet men deremot så
mycket mera i tankans, i åsigternas sjelf-
ständighet, oeh denna frihet föranledde Juli-
revolutionen, hvilken ievighet alldrig skulle
kunnat tillvägabringas af de män som nu
bemäktigat sig dess frukter. Det är denna
fribet som icke af jordens förenade makter
kan kufvas, om också Preussen ensamt vo-
re i stånd att besegra regeringen. Under
det mean som böst trodde triumfen vara sö-
ker, skulle plötsligt en underjordisk eld
bryta fram mer förbärjande än någonsin.
Må man icke glömma de sista femton
årens vigtiga läror. Den heliga Alliansen
hade redan lyckligt kommit derhän att
skaffa det system den föredrog herravälde
i Europa, då den våldsamt nedtryckta mot-
ståndskraften på en gång våldsamt hämte-
de luft, så att alla thröner darrade och
mes än en krona föll ipom några veckor.
För andra gången skulle Frankrike icke väl-
ja någon Bourbon! För andra gången skulle
de rasande vågorna icke stadna lugna bak-
om dammarna; och huru löttroget natio-
perna byggde på Fraukrikes bjelp, såg man
af det sätt, Irvarpå de, ehuru så ofta be-
dragna, icke tröttnade att vid hvarje vig-
tig rörelse kasta sina blickar på denna
stjerna,
Sedan Frankrike under många och tunga
år, likt Rom, blött syntes ämnadt att ned-
bryta de stängsel, som blifvit för trångt
för nationerna, och att med svärdet yxa
till en större verld, reste sig nationerna
och krossade svärdet, som, om det fått
en varaktligare makt, hotade att förstöra
sitt eget verk. Napoleons öde var hans
väldes. Man trodde Frankrike kufvadt, ce-
medan man fjettrat det, och hbetänkte icke
att ett folk i längden aldrig kan fjettras
af annat än egna intressen, Frankrike ba-
de erhållit exv beandransvärd lagbok , en li-
ka beundransvärd industri, byggd på de fa:
staste grundvalar (offentliga anstalter, vä-
uar, hamnar m. m.) och derjemte vunnit
:handradets vapen-ära. Det sista var väl
endast möjligt med det centralisationssystem
som måste trycka den inre friheten i dess
högre grader. Maktens och de återvändande
Bourbonernes blickar hade således först
bordt rigtas på en inre emancipation, för att
i bjertat af landet öppna ett ännu större
fält för eröfringar åt den anda, som icke
mer fick vända sina eröfringslystna tankar
å yttre föremål, Man tycktes äfven ett
ögonblick ha insett detta, och detta Öö-
guoblick födde konstitutioneila — cbartan.
T nn fen oo or