ait förändra det ringaste vid budgetbillen, äfyen
am det blott är ett litet misstag, utan de måste
då förkasta den hel och bållen. Men kan väl
represeptanternas utnämning af Pärer vara förenlig
med denna princip? Dessutom var det kronans
rättighet fordom att tilldela valrält åt de städer
och köpingar som genom sin folkmängd och sitt
flor ansågos förtjena denna utmärkelse. Man har
påstått all ifrågavarande bill är ett rofferi, men jag
påstår att rättigheten alt skicka representanter till
Parlamentet är en befattning; icke en egendom.
En befallning gifves för ett visst ändamål, vin-
nes ej ändamålet kan den återkallas; cen befatt-
ning kan aldrig förblandas med äganderätt. Ännu en
gång upprepar jag: efter det gamla konstitutionella
bruket, gaf konungen befallning att välja, och det
stöd honom frilt alt cj gifva den.
Talaren sökte derefter bevisa, alt det vore för
pärerna sjelfya särdeles gagnande att de afstodo
ifrån sill privilegium, emedan det samma gjorde
hela adeln förhatlig. Han öfvergick derefter till
den invändning att man ej bör ingå på concessio-
ner, emedan, om man en gång begynt gifva efter
så foga fordringarne aldrig slut. Denna motion,
som är gammal, bar också tillställt mycket öndt
i verlden. Her väl någonsin en regering blifvit
störtad derigenom att den beviljat concessioner?
Var det contessioner som vållade att Filip för-
lörade Nederland? Var det concessionuer, som
bragte Carl I på schayotten? Nej, det var det
trolösa försöket att ätertaga hvad han bade afstått.
Var det concessioner som tvingade den anda so-
nen till denna olyckliga monark, att nedlägga den
kroua till hvilken folket hade kallat bans familj?
Var icke skulden härtill sparare att Ginna i hans
förakt för folkets rättvisa Ouskningar, och väg-
ria att göra - någon slags concession? NVYVar det
soncessioner, som gjorde att vi förlorade Amerika ?
Var det :concessioner som Ööfverändakastade den
gamla Franska monarkien? Jag vet väl att man
påstått det; men jag är innerligen öfvertygad,
att om den gamla Franska adeln hade gjort det
som jag råder Eder att nu göra (bör! bör !); om
den bade lyssnat till folkets önskan och bistått
sin Konung iatt bevilja det som tidens kraf bögt
påkallade, så hade monarkens familj cj blifvit för-
jogad ifrån tbronen. Var det kan hända också
corcessioner som helt nyligen nödgade Carl X att
nedstiga från samma tbron? Säikert är det, att
om, susom ban bordt, ban ärligt hållit sig vid
chartan, skulle folke8 nöjt sig med de rättigbeter
det ägde. Mine Herrar! tillade nu talaren, gif
derxföre efter 1 tid; gif godvilligt efter; lät refor-
men bli en handling af rältvisa, icke en aftvin-
gaå kapitulationsakt (bifall)! fhogkommen att
deana hill kar kommit till buset med Konungens
gokommendation (Cppositionen repar: tiil orduing!):
jag meuar den rekommendation som ionchölls i
tbrovtalet. Det har - blifvit gillad af en talrik
minoritet i Underhusct och den är understödd af
en oriknelig mängd -petitioner, Sätter detta hus
r emot liavdets allmänna Önskan, så skall det cj
förmå göra motständ när den offentliga bämden
drabbar. Följderna blifva förskräckliga, och om
J då ej kunuen motsiå strömmen, bören J då
vppslpkas af dess hvirtiar? (Bifallsrop.) Såsom
Wedamot af regerirgen är det min skyldighet att
upprätthålla lugnet och hindra våldet; men det
eoahtadt bör jag cj tillsluta . ögonen för följderna
Öf ett förhastande, som kommer mig att bäfva för
mitt födernesland och denna Kammares säkerhet.
Med en särskild uppmaning vände sig Lord
Grey derefter till Biskopens bänk. Han bade ta-
lat i mer äv två limmar och länge varade bi-
fallsvopen.
Lord WaoarnecHiffe yrkade derföre att billen måt-
te förkastas. Billen öfverlemnade åt Underbuset
en alitför stor makt, och då köpingarnes rösträt-
tigbet borttages, rubbades jemnvigten mellan de
tre statsmakterna och konstitutionen underginge
en total förändring, Hören deras tal som nu med
höga rop påkalla refomnmev; de medgifva alt den
ej skull stadna med detta. Före bataljen vid Dun-
har cate Gromsvelk: VHerren har femnat dem i