gemål och hennes migtioner nedsänka
landet i skuld, och som med sitt ljusa
försltånd ej förmådde skilja en Tur-
got, en Necker från en GCalonne m. fl.,
men utfärdade Jlettres de cachet mot
den ena på samma gång som den an-
dra fördrefs; som isin lifstid aldrig dragit
en värja eller vid en armee-corps visat sig
annorlunda än i galadrägt, chapeaubas och
med silkesstrumpor och skor, under det
alla andra Europas regenter bildade sig ef-
ter Fredrik i Preussen, — som tiggde Påf-
ven om absolution för de eder han svor sitt
folk, oeh under det han tog den himmel-
ske guden till vittne på sin upprigtighet
och kärlek till detsamma, förrådde det åt
utlänningen, men i det afgörande ögonblic-
ket ej egde mod att sjelf våga något för
sis räddning — denne Konung måste i trots
af all eanonisation och alla emigranters
själamessor qvarstå i historien såsom en af
de ömkeligaste varelser som nånsin sutit på
en thron, och hans beprisade hjertas god-
bet blir svårligen, i sina flesta yttringar,
annat än svaghet.
Allt det stora, oåterkalleligen omskapande
och regenerande, som finnes i Franska revo-
lutionen, har förblifvit en hemhghet för
Menzel. I denna radikala omstörtning at
allt dittils bestående, som i gamla och nya
verlden utkräft hämd för så många seklers
despotiska och feodalistiska förtryck , för
sedeförderfvet och gäckeriet med allt he-
ligt i himmelen och på jorden — i detta
allt ser han endast det första utbrottets
våldsamhet; morden och pöbelraseriet äro
för bonom hela revolutionen. Visserligen
erkänner han att folken suckade under ett
svårt ok, men allt skulle förmodeligen i alla
fall gått braf, emedan de upplyste Fursiar-
ne och Ministrarne (hvilka dessa voro är
ej nämndt) ville alldeles detsamma som de
mot thronerne uppstudsige verldsvise
med sin af författaren hbårdt bestraffade
Upplysning. Hela skillnaden var att de
förre vid grundsatsernes användande hade
vissa considerationer. De uppstudsige
ville deremot genast tillämpa den falska
frihets- och jemlikhetsläran, och derige-
nom öfverändakasta de menskliga samfundets
grundvalar.
(Forts. e, a. g.