landet, eller spannmålens stigande, har för-
anledt Nya Argus, som genom sina ominösa
artiklar i detta ämne, vanligen plägar an-
ses såsom en leva cornix från ett håll,
likasom Journalen med sina insända upsatser
från ett annat, och hvilken, på sätt han
sjelf tillkännagifver, kan anses temligen au
fait — åtminstone af hvad som passerar
finom vissa handelshus hvilka göra mycket
i spannemål — att ur en ganska hög ton
klandra oss, för det sätt på hvilket vi för
någon tid sedan, uti N:o 208 af detta blad
yttrade oss i ämnet; ett sätt som Argus för-
klarat, icke hedra den periodiska pressen.
Som vi först emot middagen i dag tagit
kännedom af Argi artikel, så sakna vi ut-
I fymme att förr än i nästa blad besvara den.
Vi sätta emedlertid för stort värde på det
inflytande Argi myndiga ton kan verka på
tänkesättet för att icke genast fasta våra
Läsares: uppmärksamhet derpå, att Argus
framdragit vårt. yttrande på ett falskt och
sofistiskt sält. - Det är föga hedrande för
Nya Argus sjelf att sålunda för vissa ända-
mål, tillåta sig oärligheter,. Vi, uppskatta
kanhända högre än någon annan det goda,
som Argus verkat inom. fäderneslandet till
allmänna tänkesältets utbildning, och just
derföre skulle vi till heder för den periodi-
ska pressen önska att han afstod från detta
synbara bugtande, som icke blott vi utan
månge med-oss på en tid börjat varseblifva.
Di vi uti vår artikel tydligen sade, att
det vore förtidigt ännu yttra någon bestämd
opinion, som endast kunde ägas af Rege-
ringen , hvilken ensam hade en tillräcklig
öfversigt af förhållanderna öch dertill
lade att vi ansågo deti tankan allmän, att
en knapp skörd rättfärdigade någon ondan-
tagsmessyr, i anseende till nödvindigheten
att bibel:ålla befintliga gqvantiteten orubbad
JE landets invånare, så är det obegripe :
ligt huruArgus kunnat beskylla oss för att
vara de: som föranledt de uppjagade priser-
na och en Riksolycka.. Wi skola som .sagdt
i västa blad återkomma på detta ämne; och
tänka ingalunda. undandraga oss altransvara
för hvad vi yttrat, men tro: emellertid att
det icke är nog att taga munnen full
för att få anseende af sakkännedom, en
method, som stöter något för mycket på
charlataneri,. för att i: längden bibehålla sitt
anseende.