styrkta afsägelse af begagvardet af hvarje
bardling af min: Svärmor, af hvad beskaf-
fenhet som helst, hvarigenom min hustrus
erfsrätt förnärmades. Jag hade icke trott
tvifvelsmå! derom, å Herr Öfverstens sida,
böra väckas: det bevisar, att Berr Öfver-
sten då lofvede, hvad ban trodde sig bvar-
ken kunna eller behöfva uppfyllas men all
den egendom man genom Testamente und-
får , vare sig i löst eller fast, anses, efter
våra Lagar, såsom aflirge, och öfver all
sådan egendom äger mannen ensam, äfven
å hustruns vägnar, I följd af hans måls-
manskap för henne, att förfoga, vare sig
genom dess: bortgifvande eller afträdende,
med eller utan villkor: Det vore en all-
deles ny lära, att omyndiga eller myndiga
barn skulle kunna, med åberopande af nå-
gon sin rätt, hindra föräldrar, att, med
laglig verkan, frånträda begagnandet af en
göfva, som dem erbjudes, och denna rätt
vore så mycket mera illusorisk, som det
förmodligen icke larer vilja tilläggas bar-
nen rättigheten, att hindra föräldrarne,
äter bortgifva jorden, sedan de emottagit
gåfvan, eller utt, såsom erfarenheten dag-
ligen visar, sederiuera förskingra oeh för-
slösa den, Egendomen skulle, i följd af
Testamentet, icke blilva någon samfällig-
het för He:r Öifversten, bans Fru samt
deras barn och a:fvingar, ehuru dessa der
stå nämnda; den öfvergår från föräldrarne
på barnen, genom dem på andra arfvin-
Bar — men ce alla representeras, med
laglig ve; kan, ef dew, som vu ur hufvud-
man för den a:t, som är I frågas; och som
Herr Öfverstev, genom ordenilig fö: bin-
delse och ett lika kraftigt mundtligt till-
lägg, mot åtojuiande af en betinsad pen-
ningesvinma, bvars återbaring skulle blif-
va en nödvandig följd al Testimentets god-
kännande, utfastat sig, alt något sådant
icke emottaga eller b-gagun, Oh en red-
lig mans löfte ar, icke blott isför hvarje
annan redligs mans inre domstol, utan äf-
ven inför yitre borgelig lag hel gt och för-
bindande, yrkar jäs, alven på denna grund,
att det klondrade Testamentet må kieftlöst
förkla as
Ändlligen är och delta Testamente form-
ligen återkalladt den 6 Juli 3828, men,
sager Herr Öfversten, icke med samma
formaliteter, som det blitvil upprättadt.
Jag återkominer vill hvad jag förut yttrat,
om olämpligheten ef den fordran, att en
Han, som förklarar sin enda dotter såsom
sin arfvinge, skall bi höfva, för detta, re-
dan i 1 Cap. Ärfda-Balken nedlagda för-
klarande, iakttaga samma former, som er-
tfördras för att göra henne arfslös, och jag kan
ej eller af 3 f. 16 Cap, nyssnämnde Balk draga
annan mening, än att, i hvad form som belst
Og. KS -.
