ve ERWRSAS 2 MA SVS Sri viLrL UlUuttlta LJ RARE hu
heter å ena eller andra sidan. De äro in-
tagna i HäradsRättens åberopade proto-
coll och äro uppenbarligen Contracter, hvil-
kas tillvarelse och gällande kraft ägde ingen
annan gräns, än bennes lifstid, med tydligen
utstakade ömsesidiga rättigheter, och bland
dem läses i min Svärmors första uppdrag
till mig af den 22 October 1819, att jag
utt alla hennes angelägenheter skulle för
henne handla och göra såsom jag nyttigast
funne, eftersom hon föresatt sig att icke
dädan efter taga någon befattning med sli-
ka ämnen eller lemna sin underskrift å
någon försäkran eller annat henne eller hen-
nes egendom rörande document eller hand-
ling, utom -sin nämnde mågs wettskap och
tillstyrkan; och då jag, den 13 November
samma år, skrifteligen lofvat denna befatt-
ning emottaga och efter bästa förstånd mot-
svara min Svärmors förtroende, med wvill-
kor att hon ingalunda sjelf inlåter sig utan
min tillstyrkan i några affairer, som röra
hennes egendom på ett eller annat sätt, har
hon ytterligare, den 15 November 1825,
med åberopande af nyssnämde min förbin-
delse, och med yttrande, att hon, från
denna tid, uti allt sökt uppfylla de af mig
i samma förbindelse henne ålagde pligter,
oåterkalleligen förnyade den mig förut öf-
verlemnade rätt, mot de vilkor och skyl-
digheter å hennes sida, jag uti åberopade
förbindelse föreskrifvit. Min Svärmors så-
Junda meddelade oåterkalleliga försäkran,
att aldrig underteckna någon handling hen-
ne eller hennes egendom angående, utgör
aldeles icke ett löfte, hvilket hon, lika
med ett Testamente, kan återkalla: den
innebär en förbindelse grundad på mot-
svarande mig ålagda pligter, och då afta-
Jet derom var för oss begge lika förbin-
dande, kunde hon icke sedermera och än
mindre sedan detta aftal, på hennes egen
begäran, blifvit besegladt med HäradsRät-
tens för mig utfärdade förmyndare förord-
nande, vidtaga någon författning om sin
egendom eller dess användande efter sin
död och ur detta andra skäl har jag an-
sett det till Herr Öfverste Boij gifna Te-
stamente vara utan all laglig kraft och
verkan.
Det har blifvit yttradt å delosidan, att
den öfverenskommelse af den 7 October
1826, genom hvilken, i samråd med de
myndige barnen, beslutits, att en del af
min svärmors tillgångar skulle användas,
såsom det heter, till famillens fördel och
bästa, icke medfört för Herr Öfversten och
hans fru några menliga följder; — Visser-
ligen icke; ty den beredde Herr Öfversten
en contant penningesumma af 8,3335 R:dr
B:co, som han derförutan icke erhållit;
men angående de vilkor, upder hvilka den-
na summa lemnats, utbeder jag mig, att
här få sammanföra den vid HärvadsRätten
åstadkomna bevisning och sedermera tillse,
hann vida dacsca vilka änn af 3 wminpna In.
