vid he:r Öfverstens gifte med min dot-
ter, lofvad, men icke utfallen, om ock ic-
ke detta ord, med upsåt, gifvits en oegent-
lig bemärkelse — om det får behålla den
i 16 Cep. Giftermålsbalken nedlagda me-
ning: gifver fader eller moder åt son eller
dotter 5c,, så saknar uppgiften om detta
löfte all grund i mina eller min hustrus
yttranden v:d underhandlingarne om det-
ta för oss så följdrika giftermål: — den läg-
ger vigt på Fru Öfverstinnan Boijs och
hennes barns egenskap af min enda dotter,
mina enda barnbarn; men fyra oförsörjda
soner hafva de icke några rättigheter, hvil-
ka mig åligger att vårde? eller då man,
i billighetens och faderskänslans namn, nu
kräfver- en eftergift af mig, har man gjort
sig reda för, om den kan förhkas med de-
ras rätt, sådan Lagen bestämmer den, jemn-
förelsevis till deras systers? har man no-
ge öfvervägat, att det fall icke kan int:ä-
da, eller möjligen vara förhand, då min
vägran vore en pligt och en välgärning,
äfven mot min dotter och hennes barn?
har man ändtligen betänkt följderne för
mig och min hustru af en sådan eftergift
hvilken med lika skäl kunde fordrae af
våra öfriga barn, om, för att göra gällan-
de sin arfsrätt, deras otålighet eller be-
Hof icke tillät dem afbida den säkert icke
aflägsna gränsen för vår lefnad? Man fin-
ver att jag talar här om eftergifter, dem
billigheten säges ålägga mig, icke om skyl-
digheter, dem Lagen utkräfver, och hvilka
jag nödgas underkasta mig, således äfven
den att utgifva egendom efter ett Testa-
mente, som fastställes ! och då tvenne för-
sök till förlikning i stämningen omförmä-
las, men man tillika får veta, att de åt-
följts af hotelser af stegrade anspråk, i
händelse de icke antogos: att så liten gran-
lagenhet mot mig blifvit iakttagen, att
Major Steijern, som gjort sig besvär med
förfettande och förvarande af min Svär-
mors Testamente, till Herr Öfversten, skrif-
teligen kallat mig, att, å en Gästgifvaregård,
inför sig, inställa nug vid dess öpnanvde,
hvilket också oaktadt förhinder och pro-
test å min sida, och utan allt behof af nå-
gon brådstörtande skyndsamhet skett, (en-
ligt ett protocoll, hvilket, jemte hela åt-
gärden, skulle gifva rika anledningar till
skämt, om detta här vore på sitt ställe ,)
ehuru Hr Öfverste Boij visserligen har nog
lefnadsvett för att inse, att det icke är
hvar och en tillständigt, att kalla mig
hvart han behagar, för att med mig af-
bandla frågor, som röra mig: att det en-
dast är hos mig eller å det ställe jag en-
visar, jag är skyldig emottaga underrät-
telser, som röra mitt hus och mina barn,
och att Herr Öfversten således bordt, lika
visst som han kunnat, aistyra ett så oan-
ständigt och löjligt förfarande; då man vi-
dare erfar, att, oaktadt en vid min svär-
mors död af mig föranstaltad, och i hr
Öfverstens närvaro verkställd, försegling
JO I a rn le. Alaon som 5