versten och Riddaren BOIJ å ena, ramt
Öfverste- Lieutenanten och Riddaren RO-
SENBORG å andra sidan, angående gäl-
lande kraften af ett till den förres förmon
af nu merazaflidna Enke-Fru JEANSSON
upprättadt Testamente.
Jag skulle icke sökt, å en rättegång af
icke särdeles ovanlig beskaffenhet fästa all-
mänhetens uppmärksamhet, om icke en af
vederbörlig Domstol föreskrifven, af mig
verkställd, communications-åtgärd af åt-
skilliga i min Svärmoders, Enkefru Jeans-
sons bo funne Handlingar, föravledt Herr
Generel-Adjutanten, Öfversten och Ridda-
ren Boijs ombud, att, genom en i Post-
och Inrikes-Tidningaerne i sistl. April må-
vad N:s 85, gt, 97 införd annonce, fram-
kasta åtskilliga anmärkningar mot dessa
handlingar, innan de ännu, genom ågån-
gen Stämning, blifvit föremål för Dom-
stols pröfning, dervid man äfven tillålit
sig ensidiga och skefva omdömen om mo-
ttiverna för mitt på Domstols föreskrift
grundade handlingssätt. Att genom en-
skilda tidnings-arliklar fortsätta den på så-
dant sätt mot mig började striden, har jag
ansett otillbörligt, heldst någon säker upp-
lysning om sakens förhållande derigenom
icke kan vinnas, utan har jag trott mig
böra öfverlemna detta fält åt min mot-
part ensam, att, efter godtfinnande be-
gagnas för ett söka kasta skugga på mig,
— sin Svärfar! — till dess jag genom en
handling, som åtminstone hade för sig den
authentika egenskap, att vara till Dowmsto-
len ingifven, komme i tillfälle att söka ut-
reda sekens sammanhang och beskaffenhet.
Denna tidepunkt är nu inne, då jag här-
medelst underställer den upplysta allmän-
hetens bedömmande de skäl och grunder,
på hvilka jag, inför Härads-Rätten , sökt
försvara min hustrus och våra öfriga barns
rätt, och så, som jag uppfattat begreppet
om min pligt mot dem, anser jag mig
skyldig ån ytterligare försvara denna rätt
äfven mot Härads-Rättens Utslag, som i
det väsendtligaste fastställer det till Herr
Öfversten och Riddaren Boijz förmon upp-
rättade Testamentet, Naddö den 6 Augu-
sti 1931,
O. Rosenborg.
Till Dahls Härads Rätt!
Uti den rättegång Herr Öfversten och Rid-
daren Boij mig påfört och hvars pröfning
af Härads Rätten nu förestår, anser jag mitt
försvar inför Lagen vara lätt: och det skul-
le blifvit för mig vida mindre obehagligt,
om-herr Öfversten icke funnit sig tillstan-
digt, söka mot mig framkalla en annan
domare, Opinionen, hvars organ hvar och
en känner sig kallad att vara, ofta med
en anspråksfullhet, som står i omvändt
förhållande till den oväld och sak- känne-
dom. som ligger till grund för domslutet,