uropa ailagsna Ch Inca uUulvIiCla Denhaltad
armde?
ENGLAND.
Den nuvarande oppositionen i detta land
som redan förut utmärkt sig för sitt hat emot.
reformen, har nyligen bos sig uppenbarat
eller efter en Engelsk journals uttryck,
brännmärkt sig med ett annat ännu mör-
kare karaktersdrag, då den offentligen för-
svarat odjuret? Don Miguel i parlamentet..
Det är Grefve Aberdeen, en medlem af den
förra eller Wellingtonska Ministeören, som å-
tagit sig denna icke tvetydiga roll i främsta
rummet. än
Jag medger sade han, i anledning af en
petition om den aftynade Portugisiska han-
delns upplifvande, att den Portugisiska Sty-
relsen är ganska ofullkomlig oeh absolut,
men den har länge varit sådan, Portu-
giserne önska icke sig något fritt regerings-
sält (!); vi kunna beskylla dem för okun-
nighet och vidskepelse, men detta factum
är emedlertlid säkert, — —-- Några af den
Portugisiske Regentens handlingar kan jag
väl ej gilla men jag kan ej tro honom brotts-
lig till alla de rysligheter för hvilka han
bskylles; efter väl underrättade personers
försäkringar äro ryktet. derom mycket öf-
verdrvifvet. Säkert är att på 3 år endast
skett 22. afrättningar (2!) hvilket bevisar
att regeringen är långt ifrån grym eller ty-
rannisk. Om Don Miguel icke hållit det
löfte han gjorde i London, så är det der-
före, att han fann det stridande mot natio-
nens önskan. (Man erinrar sig att Don Mi-
guel före sin afresa till Portugal aflade ed
att han skulle iakttaga constitutionen och
ej inkräkta på Don Pedros rätt.
Dessa uttryck, hvilka Förste Ministern
Grefve Grey förlöjligade med det yttrandet
att Lord Aberdeen hade tagit Portugals
älskvärda Suverän under sitt beskydd, vi-
sar tillräckligt buru långt förblindelsen kan
sträcka. sig hos en ifrig aristokrat; ty någon
annan lärer näppeligen finnas okunnig om
de ständiga rysliga grymheter som Barbaren
utöfvar. Men: att för politiska misstankar
inkasta de förmögnaste FHandlande med de-
ras familjer i mörka jordhålor, der vattnet
uppstiger vid flodtiden; att svälta, pina, de-
portera och hänga personer för det de sjun-
sit constitutionshymnen eller låta döma
folk tillj döden, för det -de druckit Don
Pedros skål, dessa med flera handlingar,
hvilka äro tillräckligt bekanta äfven för oss
Svenskar, genom resande som i handelsväg
besökt Lisabon , detta allt är intet för dem
som i hvarje mensklighetens röst emot ty-
raniet endast ser sina privilegters under-
gång. Svårligen lärer dock någon lyckas
att borttvätta blodfläckarne ur bladen af
Don Migaels historia som, kanske långsamt
men säkert, skall bära frukt i mennisko-
sinnet till bedömande af den vidskepliga
fördomen om af Gud förlänade rättigbeter
på hvilka den absoluta monarkiska princi-
pen hvilar.
NS ARROFMFOMOFMF HM