Tillstandet 1 AHRomerska otaten ar 1 sill
slag högst eget; likaså förhållandet mellan
butvudstaden och Legationerne: på den. ena
sidan anarchi under sken af en slags ord-
Hing och laglydnad; på den andra fullkom-
hg- kännedom af detta förhållande och syn-
bart öfverseende dermed. Säkert är att
man å båda sidor i hemlighet rustar sig
mot hvarandra, Legationerne, behöfva va-
pen, påtagligen i ingen atnån afsigt än att
vid tillfälle nyttja dem mot regeringen;
och de — hegära dennas tillstånd att infö-
ra sådana, i anseende till osäkerheten i
landet; Regeringen bifaller deras begäran!!
Den utskrifver å sin sida conseriberade,
men dessa rymma nästan mangrant och så-
lunda blir aldrig den omtalta armegen fär-
dig. Påfven shar stiftat en: ny orden: den
Hel. Gregorii; Österrikiske Generalen Fri-
mont har fått commendörstecknet af denna
orden. i
I Neapel lära, evl. underrättelser öfver
Frankrike, oroligheter förefallit.
POrTUGAL.
De sista undervrättelserna från detta land
gå till d. 2S Aug. D. 21 hade ett infan-
teri regemente i Lisabon upprest sig och
proclamerat Donna Maria. De öfrige trop-
perne hade dock förblifvit Miguel trogna
och behållit segern. Innevånarne togo in-
gen del i striden. D. 24 nedsattes en krigs-
rält för att dömma de brottsliga och d. 25
hade Usurpatorn sjelf besökt kasernerne,
der han, enligt Hoftidningens utsago, blif-.
vit med högljudt jubel mottagen; om afto-
nen hade staden blifvit illuminerad m. m.:
Privata bref från Lisabön innehålla att nu-
mera ingen Fransman eller Engelsman der
är säker om lifvet; de misskandlas offentli-
en och befälbafvaren på franska krigs-
skeppet Egle har med yttersta möda und-.
gåll döden. .
(Ur Engelska tidningen The Courier.)
Man påstår att Franska Amiralen Rous-
sin, då han låg framför Lissabon, fordrat
frigifvandet af 400 fångar, som blifvit an-
klagade för politiska förbrytelser, och en
Engelsk journal tillägger att antalet af de
olyckliga ej var högre än det vu uppgifna.
Emediertid kunna vi med visshet försäkra,
att Amiral Roussin, då han: var i Lissabon,
kände en så djup smärta öfver hvad han
såg och erfor om förföljelserna mot oskyl-:
diga menniskor och patrioter, axt han gjor-
de allt för alt förmå regeringen att försät-.
ta dem i frihet, och att, då han slutligen:
kwisströstade om framgång, han af sin rege-
ring begärde tillstånd att få återställa 3 el-:
ler 4 fartyg som han bemäktigat sig, un-,
der vilkor att Portugiserne samtyckte till
att lösgifva 3 till 400 statsfångar. Don Mi-
guel afslog med hårdhet detta anbud.
GREKLAND. .
Från Nano di Romania erfar man under