oo
Berge dessa amatörer, ehuru okunnige om
hkvarandras planer, valde den: derpå följan-
de natten till utförandet deraf. Woölpert,
mera listig och van än Grim, tillnarrade
sig af klockaren kyrknycklärne, - och: begaf
sig kl. Ir med en blindlykta till kyrkans
Då han nedstigit i griften och väl fått silt-
verkistan i sigte, hörde: han,något buller.
Sakta begaf han sig åter upp i kyrkan öch;
upptäckte snart hvarifrån bulltet kom: Från
ett af fönstren glimmade ett ljussken emot
honom, och vid detsamma varseblef han Jo-
nas Grim, som, med. er lyckta.i handen;
utifrån böll på alt inpraktisera sig 1 kyr-
kan. I ögonblicket förstod han hans-ären-
de och beslöt genast. att tillinletgöra det.
Han begaf sig åter ned i grafkoret, aftog
det ruttna locket af en -bredvid stående lik-
kista, omhöljde sig med en hvit svepduk
som hängde i hvalfvet, gömde: sin blind-
lykta och lade sig i kistan, ofvanppå de der
befiutliga benknotorna. Sålunda utrustad;
afbidade han Jonas Grim:
Sedan denne inkommit i kyrkan begaf han
sig med skyndsamma steg ned i grafkoret,
och var just i begrepp att taga. den ifråga-
varande silfverkistan ; då Woölpert sakta
uppreser sig, — I första ögonblicket drog
Jonas Grim öronen åt sig och tänkte på
hvita frun, men då händelsevis en del af
duken nedtöll och Woölperts ansigte blef
synligt, försvann hans ängslan Ja så sade
han du har också fått smak på den; den
skall jag väl försöka ta bort. Med dessa
ord fattar han med sina starka armar Woöl-
pert, och nedtrycker honom i kistan, kastar
locket öfver, samt fastsurrar det med bårli-
sterna; dö nu på. alfvare dundrade: han
till den om nåd bedjande Wölpert, tog ki-
stan under armen och begaf sig med: hasti-
ga steg derifrån. I sin dödsångest sönder-
spränger likväl Wölpert den murkna likki-
stan; och skyndar sig, drifven af afand och
hämdbegär så fort ban. kom ur kyrkan till
domaren, angifver saken, och följande dagen
låg Jonas Grim och — han sjelf 1 kedjor i
samma fängelse.
a ansats rr Sn Eon Mn ronne